I dag var det återigen dags för mig att dra på mig mina nya, fina, vita joggingskor. De är verkligen pinsamt vita, men med flitig träning så kanske de får en sådan där härlig färg av jordbrunt, gräsgrönt och annat bôs – sådan färg som andras joggingskor har. När jag har dragit på mig träningskläderna och mina fina vita skor så hoppas jag innerligt att ingen skall se mig. Dels för att mina skor bara lyser nya, men dels för att jag inte ser riktigt klok ut. Till en början är det väl ok, när ansiktsfärgen är normal, men i slutet av passet så antar ansikten en kraftig röd färg och jag ser förmoligen ut som om jag skall trilla ner och dö när som helst..
Jag inledde med 10 minuters rask promenad, joggade i intervaller i 10 minuter och avslutade med 10 minuters rask promenad igen.
Tillbaka från joggingrundan på passade jag på att eftersvettas i stallet, under tiden som jag mockade. (Med förhoppningen om att skorna kanske skulle få en liten annan färg..)
Ser fram emot lite bättre kondition och enligt Håkan så lär det kanske ta ca 6 veckor innan jag märker någon större skillnad. Det får ta den tid det tar, men jag tänker vara ihärdig och inte ge upp. Jag skall bli en vältränad ryttare!
Lev väl!
Tid (i minuter): 30
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen