Yes!

Jag säger bara: Yes! Yes! Yes! Egentligen skulle jag ha sprungit i morse innan jag körde tjejerna till gymkhanaträningen, men eftersom jag försov mig så hann jag inte det. Dagen gick och jag hade väl egentligen ingen lust alls att springa, men jag kände att jag BARA MÅSTE! Kan det vara så att jag håller på att blir beroende – eller inte..?

Från att ha varit övertygad om att inte springa i dag på grund av olika anledningar, så kände jag att jag bara måste ut och springa. Jag såg ingen mening med att byta om, så jag sprang i mina svarta GeKås-ridbyxor och en tunn klubbjacka. Ridbyxor eller löparbyxor – nästan sak samma. 

I dag sprang jag betydligt mer än jag har gjort tidigare. Det var kortare promenadsträckor och jag försökte verkligen utmana mig själv att orka lite till, och lite till, och lite till. Jag tog den vanliga rundan men sprang på asfalten bort mot Furulund och precis efter Furulund. Dessutom sprang jag lite extra på gräsvägen. 

Stretchning som vanligt när jag kom hem.

Lev väl!

 

 

Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 40

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

4 reaktioner till “Yes!”

  1. Gör det! Det är en rätt skön känsla att ha kommit igång och sakta men säkert märka hur konditionen och kroppen förändras. Om inte annat så MÅSTE jag ha kondition om jag skall kunna visa Mackan till hösten.. Allra helst hade jag kombinerat löpningen med yoga eller pilates, men tiden räcker liksom inte till.

    Gilla

  2. Nä det är ju just det… Jobba heltid och hästen som blivit 5 år, och snart nytt hus… Men jag får iaf gångavstånd till stallet, kanske kan jag använda tiden jag slipper på resorna dit ( nästan 40 min /dag) på löpning lagom till våren!

    Gilla

  3. Jag blev också inspirerad av att sätta igång att träna igen! Jätteskönt! Man blir ju lätt beroende av kicken…

    Gilla

Lämna en kommentar