Marie-träning på FRK

I dag har det varit onsdag hela dagen. Åtminstonde har jag gått och trott det hela dagen eftersom jag skulle till Marie med Mackan i dag. Vanligtvis så åker jag ju på onsdagarna, alltså har det varit onsdag i dag. Lite tråkigt är det att det inte är fredag i övermorgon..

Det fick bli ett snabbt mellanmål innan jag gick ner till stallet. Som tur var så hade någon vänlig själ mockat min  box, förmodligen Thea eller Pernilla. Toppen, då fick jag lite extra tid att fixa i ordning Mackan.

Tisdagarna på Frillesås rid- och körklubb består bl a av skötarlektion, handikappridning samt hoppträning, vilket innebar att jag fick rida ute i paddocken. När jag red fram så var skötarlektionen i stora paddocken alldeles intill och Mackan var inte så samarbetsvillig till en början. Efter en stund så gick alla hästarna och vi blev ensamma, vilket klart underlättade träningen.

I dag fick jag träna på att flytta undan för skänkeln – igen. Han svarar jättebra för vänsterskänkeln, men det är inte lika lätt när vi skall flytta för höger. Jag fick gå utmed spåret och flytta växelvis in och ut från spåret. Jag fick hjälpa till med spöt i högerhanden och vid ett par tillfällen fick Marie gå med oss och trycka med handen i sidan på honom för att han skulle gå undan. Vissa flyttningar blev bra och andra inte lika bra.

Vi gjorde också en del galoppfattningar. Likadant där – vissa blev bra och andra mindre bra. Han svarar bättre för själva fattningen, men vi har fortfarande svårt att bibehålla någon sorts form i fattningen och efteråt. 

Jag måste också arbeta mer med skritten, för under ridpasset kortar han upp sig och det är svårt att få honom att kliva på med energiska långa steg på lång tygel. Övertrampet är i stort sett bara några centimeter, och när jag promenerar med honom så är det säkert närmare 25-30 cm. Skrittbommar som succesivt ökas i avstånd samt skritt i uppförsbackar skall hjälpa oss att få en bättre skritt. Så nu skall jag bara komma på en bra backe att rida i..

I morgon är det vaccination och efter det blir det lite lugnare ridning några dagar framöver, och då kan det ju komma till pass med lite sidvärtsrörelser och skritt över bommar.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60 min

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

4 reaktioner till “Marie-träning på FRK”

  1. Jag har inte mätt honom på ett tag nu, men någonstans 173-174 skulle jag tro, och det lär väl bli ett par centimeter innan han stannar.

    Gilla

Lämna ett svar till Catharina Sellman Avbryt svar