Obotlig tidsoptimist!

I morse hade jag en sådan där lyxmorgon som är så sällsynt: vaknade tidigt och ägnade en timma åt att ligga kvar i sängen och läsa i min bok. Jätteskönt. Vare sig Håkan eller jag kom ihåg när kvällens visning av gården skulle vara, så jag vågade inte ligga kvar i sängen för länge. På förmiddagen ringde Håkan och berättade att vi skall skriva papper på ”nya” huset nu i veckan. Egentligen skulle vi ha skrivit på torsdag förmiddan, men då har jag ju träning för Ingamay så det fungerade inte. Är det efterlängtad träning så är det. Håkan fick ringa tillbaka till mäklaren och ändra tiden:)

Dagens förmiddag skulle läggas i stallet och eftermiddagen skulle ägnad åt städning inför visningen. Min plan var att jag skulle vara klar i stallet vid 1-tiden, men som vanligt höll inte min plan. När jag tog in Mackan så såg jag hur oerhört lång hans man hade blivit – och det kan den ju inte vara när man skall åka och träna för Ingamay! Sagt och gjort – fram med trimkniven och därefter torterade jag Mackan med att rycka manen. Han bara hatar när jag rycker manen. Nu var den riktigt tjock och verkligen i behov av kapning och uttunning. Till en början så skakade han på hela halsen, gick fram och tillbaka i stallgången och ville inte alls vara med. Efter en stund så kapitulerade han och stod faktiskt helt still. Skönt. Som vanligt tog allt mycket längre tid än vad jag hade planerat men jag kunde ju inte skippa ridningen för det. När jag satt på Mackans rygg upptäckte jag till min fasa att han inte hade mycket till man kvar! Även om manen var fin och jämn så var han nästan hårlös på vissa ställen i mankammen. Han måste känna ungefär på samma sätt som jag när jag ”rycker” benen.. Stackars krake.

Dagens ridpass innebar fortsatt träning av det som vi gjorde hos Ingamay sist. Tyvärr gick det inte alls som jag hade hoppats på. Jag spände hela skulderpartiet och armarna, vilket innebar att Mackan också stretade av och till. Jag försökte verkligen att slappna av och tänka Ingamay men det gick inget vidare. Jag övergick då till att tänka och rida mer som jag gjort tidigare, med hjälp av Marie, och då kändes det bättre. Det är inte så att Ingamay och Marie tänker och instruerar olika, men jag har fått med mig olika saker att tänka på av dem. Det är tur att jag skall till Ingamay på torsdag, för då kan jag få ytterligare support i det jag skall göra. Istället för mig så fick Mackan Martina på ryggen. Hon har inte ridit honom på jättelänge och det såg riktigt bra ut. Hon la upp ett högre tempo och red honom verkligen fram till handen. Han fick ett energiskt steg, men tempot blev lite för högt och i det tappade han ryggen. Det var skönt för mig att sitta och titta på eftersom jag vare sig hade tålamod eller ork i dag.

När stallet var klart så var klockan mycket mer än planerat. Stress och jäkt! Fram med dammsugaren, sprayflaskan och torktrasan. Med lite hjälp av Martina och Axel så var vi klara med städningen några minuter före det att mäklaren skulle komma. In med ungarna i bilen för att försvinna från gården under tiden som visningen varade. Belöningen fick bli en stor mjukglass på Freeport i Kungsbacka:)

I morgon skall mäklaren ringa runt till de som har varit intresserade och det skall bli spännande att höra vad som händer.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen