Ytterligare en dag i sjukhage.

I dag var det en lång dag på jobbet. Det var föräldrainfo på kvällen, men jag smet iväg strax före 19-tiden för att kunna köra Martina till Marie-träning med Acke. Precis som andra dagar så hade Martina fixat stallet och dessutom städat hela huset – tala om gullunge. Jag undrar om det är åren nere på Bollerup i Skåne med eget boende som har format henne ytterligare. Puss på dig, Martina.

Acke gick på transporten utan att protestera. Det märks att Martinas ledarskapsträning har satt sina spår, och det är riktigt roligt. Träningen hos Marie gick också bra och nu har Martina fått med sig några saker att träna på tills nästa gång. När vi skulle hem så var det något i mörkret som fångade Ackes uppmärksamhet och det var lite svårt att etablera kontakt med honom. Han stod som värsta statyn och ville inte alls rubba sig. Efter en del lockande och pockande från Martina så klev han till slut på. Skönt. När vi kom hem så såg han nästan förvånad ut när han kom ur transporten – ”Va? Är jag här nu??” Han har ju inte varit iväg hemifrån mer än en gång tidigare och då hade han Mackan som sällskap. Martina är jättenöjd med honom och det skall bli riktigt roligt att se vad det kan bli av honom på lite sikt.

Nu längtar jag till helgen så att jag kan få sitta upp på Mackan igen:)

Lev väl!

 

Häst: Machiavelli EC

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

En tanke på “Ytterligare en dag i sjukhage.”

  1. Härligt att få så mycket hjälp hemma. OM du lessnar får du gärna skicka ner henne till mig i skåne. Kul för Martina att hon fått lön för mödan 🙂 Hoppas Mackan kryar på sig och att ridning till helgen blir möjlig. Ha det gott! Kram Ullis

    Gilla

Lämna ett svar till Ulrica Graflind Avbryt svar