Äntligen!

Äntligen fick jag tid och samtidigt tummen ur för att dammsuga nätet som sitter längst uppe i nock i vårt stall. Under de år som stallet har varit i bruk så har nätet gradvis slaggat igen av damma och på så vis också försämrat den luftcirkulation som är tanken med ventilationsluckor och öppet i nock. Jag, Amanda och Martina hjälptes åt att montera byggställningen som behövdes för att komma upp för att nå det nät som sitter ca 5 meter upp. Ingen lätt historia, men det gick med lite vilja och jäklar anamma. Det tog ca en timma att dammsuga och jag kan meddela att det inte var särskilt skönt att stå på knä med armarna 50 cm över huvudet. Mina knän ömmade och blodet försvann från händerna.. Men, nu är det äntligen gjort.

Martina var gullig och fixade stallet i dag eftersom jag, Håkan och Axel var iväg på KM i BMX. Axel var 2:a i sina första 3 heat och låg bra till inför A-finalen. I finalen så låg han 2:a ända tills 3 meter återstod – då blev han passerad av en annan kille. Så i år fick Axel nöja sig med en 3:e plats i KM. Frusna men nöjda så körde vi hemåt och tände en brasa i väntan på Håkans hemlagade pizza. Mums.

Lev väl!

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

2 reaktioner till “Äntligen!”

Lämna ett svar till Catharina Sellman Avbryt svar