Fler olyckor..

Sovmorgon. Sovmorgon. Det är inte ofta jag använder det ordet, men i morse hade jag sovmorgon. Martina matade våra inackorderingar och jag släppte inte ut dem förrän vid niotiden. Så himla skönt det var att få sova lite extra.

Dagen ägnades åt att köra saker till nya huset. Nu börjar det närma sig flytt på riktigt.. Vi fokuserar fortfarande på att köra iväg så mycket som möjligt av allt det som vi har i förråd och ute. I dag körde vi bl a iväg all ved som vi (Axel) hade packat i vedsäckar. Vi har visserligen ingen öppen spis i kungsbacka, men förhoppningen är att installera en till våren när vi byter tak. Vi körde också krukor och växter, rabarberfat och lyktor. Än så länge är det svårt att köra saker som skall in i huset eftersom hantverkarna fortfarande håller på att sätta upp mellanväggar mm i källaren och dessutom är det inte målat på ännu. (Målaren kommer målaren kommer på måndag.)

När Martina och jag åkte sista vändan med uteprylar så fick vi bevittna en olycka precis framför oss. Det var ett äldre par som körde framför oss som helt plötsligt körde av vägen och studsade med sin lilla bil över en traktorinfart och rakt ner i diket. För ett ögonblick trodde jag att de skulle volta – för så mycket studsade de. Vi stannade och klev ur bilen, så gjorde även andra som såg vad som hände. Jag var lite orolig för vad vi skulle se, men ut klev en gammal farbror som lät meddela att han hade ”slumrat till”. Han verkade helt oskadad och det var skönt att se. Hans hustru satt i framsätet och hon hade klarat sig bra hon också. Käckt klättrade hon över förarsätet och ut. Tala om smidig äldre kvinna (gissningsvis runt 80 bast..). När hon kom ut ur bilen så ville hon bjuda på kola.. Lite chockad kanske.. Farbrorn ville inte höra talas om att åka till sjukhus för att kolla upp sig. Han frågade om ingen kunde hjälpa honom att dra upp bilen ur diket så att han kunde åka hem! När ingen av oss ville det så traskade han ut på åkern och pratade med bonden som plöjde, sedan vet jag inte vad som hände. Eftersom båda verkade vara oskadade och det var en annan som hade ringt 112 så åkte vi vidare till huset med grejer och därefter vidare till stallet.

Acke äter tyvärr inte som han skall. Vi misstänker att det är tänderna som ställer till det och om han inte börjar äta i helgen så får vi ringa veterinären på måndag för en närmare koll. Inte nog med att han inte äter, hans mage har helt ballat ur. Han har varit lös i magen ett bra tag nu och när vi var på Åby så fick Martina ett preparat som skulle återställa balansen i tarmarna, men det verkar inte fungera. Varje dag får Martina tvätta bajs.. Inte alls roligt. Vi fick tips på preparat av några andra som står i stallet och vi skall försöka köpa det i morgon för att se om vi kan få någon rätsida på hans mage. Är det någon som har tips så hör gärna av er:-) Eftersom det var fredag kväll och Martina skulle på party så var det bara mockning och annat snabbfix som gällde.

Martina ringde från bilen på väg till partyt som hon skulle till och berättade att det hade hänt en olycka borta vid Hästholmen. Hon stod med bilen och väntade på att få komma förbi olycksplatsen. Det var några som hade kört in i stenmuren och både polis och ambulans stod och blockerade vägen. Tre olyckor på två dagar. Lite för mycket tycker jag..

Lev väl!

 

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

En tanke på “Fler olyckor..”

Lämna ett svar till Ulrica Graflind Avbryt svar