Skärpning!

Fattar faktiskt inte vad som har hänt. Jag som brukar skriva regelbundet har alldeles tappat tråden. Möjligen är det så att jag har haft en del att tänka på eftersom jag har börjat arbeta igen efter två månaders sjukskrivning.. Möjligt.

Dagarna sedan jag skrev sist har rullat på med varierad ridning. Har försökt att rida en gång i veckan för Isabel eftersom det ger både mig och Mackan mycket. Jag har också varit iväg och startat en LB:3, vilket gick bra. Nu skall jag försöka satsa på att rida lång bana i fortsättningen och nästa inbokade tävling är i slutet av juli – Agria Senior Cup. Om man är med i cupen så har man förtur.. och det är ju bra. Sist när jag skulle tävla så blev jag bortlottad från en LB:1 och då valde jag att stryka mig från den andra klassen som var en LC. Egentligen har jag inte varit intresserad av att rida LC, men eftersom de har ingått i div III så har det blivit att jag har ridit även dem.

Just nu är jag lite förbryllad över Mackan och det som händer i vänster varv. Höger varv är precis som vanligt – han spårar bra och är jämn i båda tyglarna, inga som helst problem att vare sig ställa eller böja. Annat är det i vänster varv. Där blir han struttigare i steget, höjer nacken och lägger genast tungan över bettet – på vänster sida. Om jag rider vidare och arbetar honom ordentligt så blir han bättre. Då blir han still i munnen och spårar bra även i vänster varv. Frågan är om det sitter något i högersidan? Tips? Jag har testat att höja bettet och dra åt snokremmen (även om jag vet att man inte skall det), men det hjälper tyvärr inte. Han är världsmästare på att dra upp tungan och placera den där han vill..

I dag ringde jag  till Hälsa & Helhet för att boka en tid hos Stefan, men de har tyvärr semester i två veckor.. Det får bli massage och stretchning lite mer intensivt under kommande dagar så får jag se hur det hela utvecklar sig.

Lev väl!

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen