När jag kom till stallet så verkade Mackan inte mycket piggare än efter täningen för Gustaf, och dagens ridning var planerat att vara väldigt lätt. Hade lite ont om tid och valde därför att skippa både sadel, benskydd och ridstövlar. Frågan var bara hur jag, en stel 50-åring, skulle komma upp på hästen? Försökte med den vanliga pallen men insåg snabbt att det inte skulle fungera eftersom jag knappt kunde lyfta högerbenet högre än till min midja.. Tänkte snabbt om och kom på att dressyrdomaren brukar sitta på en upphöjning utanför sargen, så jag tog med mig Mackan utanför sargen för att undersöka möjligheten att komma upp. Tur att jag har en lugn och foglig häst.. Baxade in honom jämte lastpallarna och tog själv ett kliv upp på lastpallarna för att inse att det säkert skulle fungera. Det räckte med att lägga över högerbenet över hästryggen för att hamna rätt. Härligt! Det är flera år sedan som jag red barbacka, men det kändes nästan som om det var i går. Tanken var att bara skritta runt i rask skritt, men efter en stund kände jag ett starkt behov att att testa traven. Tänkt och gjort. Efter det så blev det en hel del trav, och det var riktigt roligt! Min förra häst arbetade jag rätt ofta barbacka, men hon var ju rätt kort i steget och väldigt lätt att sitta på. Jag misstänker att det här kommer att bli ett alternativ då och då – om inte annat så är det ju bra för balansen.
Lev väl!
Salna (som tyvärr inte finns längre..)
Häst: Machiavelli EC
