Stel och trött = barbacka.

När jag kom till stallet så verkade Mackan inte mycket piggare än efter täningen för Gustaf, och dagens ridning var planerat att vara väldigt lätt. Hade lite ont om tid och valde därför att skippa både sadel, benskydd och ridstövlar. Frågan var bara hur jag, en stel 50-åring, skulle komma upp på hästen? Försökte med den vanliga pallen men insåg snabbt att det inte skulle fungera eftersom jag knappt kunde lyfta högerbenet högre än till min midja.. Tänkte snabbt om och kom på att dressyrdomaren brukar sitta på en upphöjning utanför sargen, så jag tog med mig Mackan utanför sargen för att undersöka möjligheten att komma upp. Tur att jag har en lugn och foglig häst.. Baxade in honom jämte lastpallarna och tog själv ett kliv upp på lastpallarna för att inse att det säkert skulle fungera. Det räckte med att lägga över högerbenet över hästryggen för att hamna rätt. Härligt! Det är flera år sedan som jag red barbacka, men det kändes nästan som om det var i går. Tanken var att bara skritta runt i rask skritt, men efter en stund kände jag ett starkt behov att att testa traven. Tänkt och gjort. Efter det så blev det en hel del trav, och det var riktigt roligt! Min förra häst arbetade jag rätt ofta barbacka, men hon var ju rätt kort i steget och väldigt lätt att sitta på. Jag misstänker att det här kommer att bli ett alternativ då och då – om inte annat så är det ju bra för balansen.

Lev väl!

Salna (som tyvärr inte finns längre..)

67942.jpg (430×323)

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s