Biolight

Måndag igen. Tyvärr går helgerna precis lika fort som veckorna och det är knappt att jag hinner med, men som vanligt så svischade även måndagen förbi i rask fart.

I dag var det programridning på Ligården och jag passade på att titta på Elin och Johanna som rider dressyr på bra mycket högre nivå än vad jag själv gör. Tänkte att jag skulle få lite inspiration så att jag orkar kämpa vidare med min egna träning och brist på kroppkontroll. Både Elin och Johanna rider riktigt bra och det var kul att se dem rida program. 

I dag fick Mackan testa Biolight för första gången. Det började med att Viveka (?) frågade lite om honom samtidigt som hon gick runt och tittade på hans kroppsställning och hur han var byggd. Efter det så gick hon runt med värmekameran för att se hur han var värmemässigt. Hon hittade inget konstigt, men noterade att sträcksenorna på frambenen var väldigt markanta, vilket kan bero på att han står som han gör med frambenen. Hon stretchade frambenen både framåt och bakåt och Mackan var lätt att stretcha och visade inget tecken på att vara stel åt något håll. När värmekameran hade gjort sitt så kände hon över Mackan med händerna och noterade då att han var väldigt öm i ländryggen, framför allt på höger sida. Han var också hård i halsmuskulaturen (M. splenius ?) på vänster sida och på bogen (M. triceps brachii) på höger sida. Hon använde Biologht uppe vid manken på höger sida samt på ländryggen där han var öm, och efter det så masserade hon honom där hon hade kört Bioligt samt på de ställen där han var lite extra hård. Vi bokade in en ny tid på tisdag i nästa vecka och innan dess skall jag se om Magnus, kiroprakorn, kan känna över ländryggen igen för att kolla så att det inte är någon kota som hamnat på sned igen. Det i kombination med Biolight borde väl kunna få rätsida på hans bog – och om det inte gör det så får jag väl gå vidare..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen