Favorit i repris – programridning.

Torsdag och dags för programridning igen. Så fort väckarklockan ringde så började jag med ett av tipsen jag fick av Britt i tisdags: Om du är nervös eller stressad så slut ögonen och gå in i dig själv och tänk dig att du rider programmet i slowmotion. Lite svårt att hålla fokus på de olika vägarna med slutna ögon så jag fick ständigt försöka återgå till det jag egentligen skulle göra. Av någon anledning så var jag lite nervös när jag vaknade.. Fattar inte riktigt varför.

På framridningen kändes Mackan riktigt fin. Inget tjafs med munnen och han gick stadigt på tygeln och lyssnade fint på hjälperna. Jag fick startsignal efter en stund och fattade galopp och red upp på medellinjen. Allt kändes bra. Efter det så blev jag pinsamt medveten om hur mycket jag fokuserar mig på det som jag skall göra och då glömmer jag av att ”rida” på riktigt. Vid ett tillfälle fick jag tillfälligt hjärnsläpp och var på väg att rida in i mellantrav på diagonalen istället för skänkelvikning som det skulle vara. I sista stund så kom jag på det och lyckades rädda situationen. Serpentinerna med förvänd galopp gick bra i dag, men då genade jag lite och red inte rakt över medellinjen (precis som Britt instruerade mig om i tisdags). Mellantraven funkade bra även om jag skumpade så att jag trodde att jag skulle trilla av.. När Britt hade skrivit klart i protokollet så klev hon över dressyrstaketet och utbrast ”En sådan skillnad!” ”Så mycket bättre i dag!” Jag berättade om att jag inte hade ridit sedan sist utan bara tänkt på de tips jag fick i tisdags och försökte rida så som hon sa. Nu sa hon att jag red på ett helt annat sätt i dag och att det märktes att jag hade tagit till mig det hon hade sagt. 

När jag läste protokollet så var det en blandning av siffror – dock mest 7:or. Riktigt kul! Efter det att jag hade lastat Mackan så gick jag in i klubbhuset och åt lunch tillsammans med några av mina klubbkamrater. Riktigt trevligt att träffas på det här sättet.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen