Talade om för ångvälten var skåpet skall stå.

Red i manegen eftersom jag ville rida igenom LA:3 en gång till. Som vanligt tog det rätt lång tid innan Mackan var helt samarbetsvillig och jag inser att min framridning på tävling nog måste vara runt 45 minuter för att ha en chans till ett någorlunda bra genomfört program. I dag var han fortfarade lite obstinat och lyssnade inte helt på mina förhållningar utan valde att lägga sig på bettet och ånga på. Givetvis handlar det om att han lägger tungan ovanför bettet, men det brukar försvinna ju längre jag rider och ju mer lösgjord han blir. I dag fick jag säga till honom ordentligt några gånger för att han skulle lyssna. Till slut så kändes han helt ok att rida och då red jag igenom programmet. Det blir en del missar här och där, men skam den som ger sig. Det var en besökare i manegen som sa att han såg riktigt fin ut och att det har hänt en hel den den senaste tiden – och jag kan hålla med om att utvecklingen går framåt, sakta men säkert. Hon sa också att jag sitter så stilla och snyggt – tack för det 🙂 Det är inte riktigt den känslan jag har 😉

 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Hög
Tid (i minuter): 60

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s