Det blir inte alltid som man har tänkt sig..

Tisdagen 21/1 fick Mackan nya skor. Hovslagaren kontaktade mig och sa att jag skulle vara observant på höger fram eftersom det hade varit svårt att slå i sömmen på insidan av hoven. När jag skulle ta in honom från hagen så såg jag att han haltade och var rejält öm i höger fram. Hoven var dessutom mycket varmare än övriga tre. Eftersom jag har varit med om det här tidigare så lät jag Mackan vila några dagar och en av hovslagarna var i stallet på fredagen och då passade jag på att prata med honom. Jag och familjen åkte till Malmö över helgen och Mackan fick vila då också. På måndagen tog jag honom på linan för att se hur läget verkade och då var han fortfarande halt och helt ovillig att ens försöka sig på några steg i trav. Skickade sms till hovslagaren på kvällen och dagen efter på förmiddagen så ringde han från stallet och förklarade att han skulle ta ut en av sömmarna på insidan höger fram, men att han inte hittade hästen. Han sa också att jag borde se skillnad efter ett par dagar, så jag lät Mackan vila ytterligare några dagar. På fredagen (alltså 10 dagar efter skoning) tog jag Mackan på linan igen och då var han mycket bättre. Tack och lov! Lite trist att förlora så många dagar nu när jag vill kunna bygga upp honom och visa en fin häst på Husaby Hästklinik 10/2..

Lördagen 1/2 skrittade jag ut i 30 minuter. Lyckades tajma dagens regn så både Mackan och jag blev rejält blöta – och kalla. Söndagen 2/2 var jag och tittade på en stallplats på Gåsevadholms slott, så då hann jag inte rida ut före mörkrets inbrott, så jag skrittade i 40 minuter i manegen. Det fick bli powerwalk på medellinjen och diverse övningar utmed långsidorna. Mackan kändes fräsch i skritten och det känns hoppfullt igen.

Gåsevadholms stallplats verkar perfekt för Mackan och mig. Det är visserligen mindre box än han har nu och inte heller finns det ett fönster som går att öppna helt och hållet, men resten är toppen. Det kommer att vara 11 inackorderingar, varav flertalet kommer förhoppningsvis att brinna för dressyr – såväl träning som tävling. Jag som mer eller mindre har gått ensam i stallet i snart 7 månader ser verkligen fram emot lite likasinnade. Manegen har nytt underlag och det finns en paddock precis framför slottet, som dessutom ligger precis intill Rolfsån. Makalöst vackert! En av tjejerna som skall driva verksamheten är min tidigare tränare Isabel Söderholm och hennes vän Ammie, som också är en himla trevlig tjej. Det finns dessutom möjligheter till att rida ute och stärka hästen i såväl klätterbackar som på galoppbana. Najs! Jag ser verligen fram emot 1/3 då vi flyttar dit. 

Nu har jag också lagt upp en plan för våren: Första tävlingen blir 6/6 (om gud vill och byxorna håller), och före dess skall jag vara med på minst tre programridningsträningar, träna var 3:e vecka (om jag får klartecken från Husaby) samt gå på Yoga 2 gånger/vecka (samt ev köra ett pilatespass hemma). Ambitiöst? Ja, kanske. Men jag känner mig så oerhört laddad nu, och mycket beror nog på flytten till Gåsevadholm.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen