I dag var vi inte i samma bubbla, Machiavelli EC och jag.

Var riktigt pepp när jag lämnade hemmet för att åka till stallet och förbereda Mackan för tävling. Med förra tävlingens känsla i kroppen så såg jag fram emot den här och hoppades kunna göra bra ifrån mig igen. Jag startade inte förrän 16.52, så jag hade hela förmiddagen på mig att fixa allt. Som vanligt hade jag gjort en baklängeslista för att ha koll på tiderna under dagen – allt från när jag skulle vara i stallet tills när jag skulle starta. Som tur var så hade jag räknat drygt på restiden, för när jag tankade bilen så kollade jag oljan och det visade sig att jag behövde fylla på motorolja. Frågan var bara vilken olja? Två unga tjejer bakom kassan som inte hade en aaaaaning gjorde inte saken lättare. Hur som helst så fick jag köpt lite olja och fyllt på till slut. 

När vi hade åkt en stund på motorvägen så blev det totalstopp. Det var en bil som hade kört in i mitträcket en bit längre fram och båda körfälten stog still. Folk klev ur sina bilar och pratade med varandra, vilket var rätt trevligt. Jag fick också en chans att titta till Mackan och kolla värmen i transporten. Trots öppna rutor så blev det väldigt varmt – det var ju 26-27 grader ute! Svettigt värre. Efter en bra stund så släpptes trafiken på igen och jag konstaterade att jag mest troligt skulle hinna rida fram som planerat. Skönt.

Väl framme på tävlingsplatsen så lastade jag ur Mackan som då hade sitt mulskydd på sig på grund av soleksemet. Strax efteråt så kom det en kvinna och frågade om jag hade dispens för mulskyddet – det hade jag ju inte. Eftersom det stod att flughuva var tillåtet på tävlingen så tänkte jag att det inte skulle göra något om jag hade mulskydd på framridningen. Tanken var ju att ta av det innan jag skulle in på banan… Kvinnan skulle prata med överdomaren och återkomma till mig, så jag gick bort till framridningen och började rida fram. Efter en kort stund kom en annan kvinna och frågade mig om jag hade dispens för mulskyddet, och då förklarade jag att jag redan hade pratat med en annan kvinna. Då svarade hon ”det är jag som är överdomaren”. Ok. Jag fick inte fortsätta rida med mulskyddet men jag fick gärna gå in i manegen och rida fram om jag ville. Tack. Avbröt min framridning och skrittade bort till manegen för att försöka få till resten av min framridning.

Både Mackan och jag höll på att flyta bort i värmen och det var knappt att jag kunde få på mig kavajen när det var dags för start. Inte heller kunde jag rida fram som jag hade planerat, för då hade Mackan inte överlevt i värmen.

När jag red in på banan så kände jag direkt att Mackan och jag inte var i samma bubbla som jag. Han hade fokus på allt annat än mig och jag försökte så gott jag kunde att skapa någon sorts uppmärksamhet från hans sida. Poängen var en blandad kompott, allt mellan 1-7. Ettan fick jag för att jag i sista galoppfattningen fick fel galopp och inte rättade den, men det var som en kommenterade: ”Mackan måste ha en väldigt stabil förvänd galopp! Bra balans :)” Japp, det stämmer! Fattar inte hur jag kunde missa att jag hade fel galopp?? Så himla oproffsigt. Nästan som värsta ridskoleryttaren… Ja, ja… det är bara att bita ihop och komma igen. Ser redan fram emot nästa tävling och hoppas kunna göra mer rätt där.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Kategori: Stor häst
Arrangör: Harplinge RK
Typ av tävling: Lokal
Domare: Madeleine Hertinge
Klass: LA:3 2003
Procent (heltal): 60
Procent (decimal): 86
Lagtävling: Nej

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s