På spåret igen :)

Efter Mackans tre vilodagar så var det dags att sitta upp för att känna om han var sig själv igen, och det var han. Så himla skönt! Det är alltid oroligt när nacken är inblandad, men eftersom han har drabbats av samma åkomma ett par gånger nu så har jag lite is i magen och avvaktar bättring. Frågan är bara om han biter ihop och går mer eller mindre som vanligt även om han har ont? Det vet jag faktiskt inte, och ibland önskar jag att han kunde berätta var det gör ont och hur ont han har.

I fredags red jag i paddocken och hade måndagens träning i bakhuvudet – försökte repetera lite av det vi hade jobbat med då. I dag var det vansinnigt mycket insekter ute och då valde jag att rida i manegen. Tanken var att rida vissa delar ur programmet, men det var inte lätt i och med att vi var tre i ridhuset (varav en gärna skrittar på spåret och agerar stoppkloss). Det är säkert jag som är orutinerad, men så fort jag har tänkt att rida en rörelse så är det oftast någon precis där jag skall rida. Inte lätt! Jag fick göra så gott jag kunde med de förutsättningar som fanns – kanske inte världens bästa uppladdning inför tävlingen i morgon…

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s