Allergi?

Den här helgen har jag haft stalltjänst som innebar utsläpp av mååånga hästar i lördags morse då regnet givetvis vräkte ner. Drog på mig de bästa regnkläderna jag har (min långa gröna rock och makens rejäla jaktstövlar) och lyckades tack och lov hålla värsta vätan på utsidan. Blev riktigt irriterad när jag fastnade med stövlarna i leran i en av hagarna och höll på att ramla omkull. DET hade inte varit roligt! Tacksam för att ha klarat mig från ett rejält magplask i geggan så gick jag in i stallet och vred ur vattnet ur mina handskar. Frågan är när de torkar igen? Faktum är att det kändes riktigt lyxigt att komma in i stallet, hänga av den blöta rocken och få börja sopa. Lagom till jag hade sopat och morgonens stalltjänst var avklarad så blev det uppehåll i regnet. Ja, ja, bättre sent än aldrig. Det bästa var att jag fick möjlighet till ett regnfritt ridpass i den blöta paddocken (som faktiskt är helt suverän att rida i nu). Som betalning för det så var jag tvungen att sanera både stövlar, sadel och häst, men det var det helt klart värt.

Det finns en stor nackdel med allt regn och det är alla blöta täcken. I dagsläget finns inget bra ställe att torka dem på i stallet och det tar flera dagar för ett täcke att bli torrt. Inte alls kul. Att täckena börjar lukta ruttet och känns otroligt ofräscha är en annan baksida, men jag hoppas att det kan bli en lösning på problemet den här hösten/vintern – gärna så snart som möjligt.

Sedan ett par månader tillbaka så har Mackan haft små kliande hudutslag på buken på höger sida och de går från knät fram mot manken i ett brett stråk. Jag har funderat på om det är något i maten som gör att han har fått dem, men av en händelse kom jag något på spåren som skulle kunna vara förklaringen till både utslagen och diarrén: allergi. I värsta fall är det mot mögel. Hoppas verkligen INTE att det är så, men det kan vara en förklaring.  byter jag kraftfoder och går över till en större giva lucern så får jag se om det hjälper. Om inte det hjälper så får pållen kanske byta stall – och det vill jag helst inte.

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen