Tidigare i veckan läste jag ett inlägg om att övergångarna kan vara överskattade (om jag tolkade det rätt) och att det beror på hur hela ekipaget hänger ihop. Outbildad ryttare, erfaren häst och vise versa. Intressant. När jag tränar på hemmaplan så är det alltid fokus på övergångarna inledningsvis och det försöker jag hålla även när jag rider på egen hand utan tränare. Jag checkar av att övergångarna stämmer och blir bra innan jag går vidare med andra övningar och om jag slarvar med övergångarna så blir i regel resten inte heller bra. I början tog det evigheter innan övergångarna blev som de skulle, men nu går det relativt snabbt och spårningen kommer som ett brev på posten. Inte alltid, men oftast.
I veckan som har gått så har jag fortsatt att jobba på övergångarna för att komma på banan igen så snabbt som möjligt, men jag har också ridit ut och Jossan har ridit Mackan i paddocken en stund (som blev manegen eftersom Mackan inte riktigt kunde slappna av ute). Nästa vecka är jag ledig och då skall jag rida ute så mycket som möjligt – med undantag för måndagen då jag skall till Ystad och hälsa på min dotter och mitt barnbarn Hedda. Det ser jag verkligen fram emot!
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen
dressyrbitchen 