Och där tog det stopp…

…fast förhoppningsvis bara tillfälligt. Hämtade Mackan i hagen i dag och hade planerat olika bomövningar i paddocken för att variera lite, men fick ställa tillbaka honom i hagen för att leta efter tappsko istället. Typiskt. Ordinarie hovslagare har semester och ”vikarien” kan komma tidigast på torsdag morgon. Blickade ut över den stora hagen där Mackan går tillsammans med kompisen Kalle och tänkte att jag säkert skulle få tillbringa resten av kvällen med att leta efter skon. Som tur var hittade jag den redan efter en liten stund och jag misstänker att det är så att jag har fått lite rutin på att veta var ungefär jag skall leta – även om det inte är ofta han har tappskor nu för tiden.

IMG_1952

När jag skurade Mackans hovar för att få bort leran så såg jag att strålen på hoven utan sko INTE såg rolig ut. 😦 Den var näst intill obefintlig och jag misstänker att Propad-sulan inte gör någon nytta alls då. Skall bli intressant att höra vad vikarierande hovslagare säger på torsdag – alltid bra med en second opinion. Förhoppningsvis kan Mackan fortsätta ha sulor i och med att han är rätt ömfotad och får svårt att gå ordentligt på vägarna och stigarna runt omkring stallet om han är utan sulor. 😦

Passade på att fotografera Mackans huvud i dag för att göra en jämförelse med hur han såg ut för två år sedan och det verkar som om det går åt rätt håll nu. Så här såg han ut för två år sedan och det var ingen som visste vad det berodde på. Veterinärerna tog hudprover, men de ansåg inte att det var någon större idé att ta leverprov.

Så här ser han ut i dag och det finns endast rester av hudskadorna kvar. Tack och lov!

Varje dag har han en UV-huva och heltäckande mulskydd på sig, så han ser ut som värsta alien, men det är det värt. 🙂 Om det mot förmodan blir värre igen så skall de kolla levern på honom sa C-F som är veterinär på Slöinge. Hoppas vi slipper det.

Han är i alla fall ganska snygg min ädle springare! När det här fotot togs härom veckan så fick han gå ut i grushagen en kort stund utan flugtäcke, alienhuva och mulskydd eftersom han skulle få hälsa på en liten shettis som han var sååååå intresserad av. Mackan har nog aldrig sett en så liten på så nära håll förr. När han hade hälsat så kunde jag ta in honom igen och fortsätta borsta, för då var han lugn igen.

IMG_1863

Istället för ridning över bommar så fick det bli lite ledarskapsövningar i manegen. Mackan tror nämligen emellanåt att det är han som bestämmer… Målet är att jag skall kunna rida över presenningar och annat jox utan minsta spänning i Mackan och allra helst skall han vara så lugn att inget utanför vår bubbla påverkar honom under ridningen – inte ens motorgräsklipparen på Gåsevadholm. 🙂

För egen del avslutade jag dagen med ett pass på Friskis&svettis utejympa. Vi var ett tappert gäng som låg och sprattlade i gräset trots hällregn vissa stunder och jag blev faktiskt lite full i skratt. Är man klok eller? 😀 Jag är i alla fall supernöjd med att jag kom i väg (på cykel!) och det gör faktiskt inte så mycket att vissa delar av magen och rumpan levde sitt eget dallrande liv i vissa hopp- och skuttövningar. 😉 Första dagen på semestern inleds på ett hälsofrämjande sätt: motion, nya tag med lågkolhydratkost och bara ett liiiitet glas vin. 😉

 

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: