220-56=164 : 114.8-147.6

Jaha, då var det dags för lite tömkörning igen – det var ju typ bara tre år sedan sist… I och med att jag har arbetat Mackan på linan enligt en mix av Art2Ride och equibodybalance så har tömmarna fått ligga på hyllan ett bra tag. Men NU var det dags att plocka fram dem igen eftersom Sofia gärna ville se hur Mackan fixar skänkelvikningar på töm. Flera i stallet har fått fin hjälp av Sofia med tömkörningen så jag tackade ju inte nej till det – även om det är väldigt roligt att rida. 😉 Allt som kan hjälpa mig och Mackan är välkommet!

”Brukar du spänna in honom?” frågade Sofia, och på det svarade jag att jag aldrig spänner in min häst i en fixerad form och att jag är väldigt försiktig i och med att han har pålagringar i halskotpelaren. ”Vi sätter en rak yttertöm och en ledande innertöm” blev svaret. Sofia satte fast tömmarna och sa till mig att följa fyrkantsspåret. Va? Skall JAG tömköra? Jag trodde att du skulle göra det… Jag har ju glömt det mesta… OK, bara att bita ihop och lyda. 😉 Rakt fram var instruktionen – inga konstigheter – övergångar mellan skritt och halt. Japp, det här går ju som smort! 🙂 ”Gör en liten volt och kom ut på spåret igen.” Absolut! Meeeeen… varför vänder hästen inte in på volten?? Han går ju som en banan fast rakt fram!? Vad gör jag för fel??  Med lite hjälp av Sofia så kunde jag till slut göra några volter utan att Mackan fortsatte i bananform och efter en liten stund hörde jag ”Nu kan du börja flytta honom sidvärts, och om du går in på kvartslinjen så kan du flytta honom ut till spåret.” Hjälp! Hur var det nu man gjorde det…?? OK, jag försöker… Yes – det gick ju ganska bra. 🙂 Trots att det var längesedan sist så fanns lite känsla av hur jag skulle göra kvar i kroppen. Puh! ”Nu kan du försöka göra samma sak fast i trav!” What? Jag kan ju knappt göra det i skritt! Ok, bara att lyda igen… ”Trava!” Mackan är oftast lydig på röstkommandon så han började trava och jag försökte hänga med. Hjälp! Fasen vilket knöligt underlag! Kanske inte stallskorna var världens bästa skor att jogga runt i manegen med… ÅÅÅhhhh! Det här var ju riktigt jobbigt… Varför var det tvunget att ta traven i dag?? Kunde det inte räckt med skritt?? 😉 Fixade käckt någon fråga till Sofia så att jag kunde få lite andrum under tiden vi pratade, men sedan blev det trav och lättare jogg igen. Eller lättare och lättare – det beror på vem du frågar. 😉 Frågar du Sofia så var det absolut lättare jogg för min del, men om du frågar mig så blir svaret att det inte var så himla lätt att jogga runt på knöligt underlag med urdålig kondis. 😉 Jäklar! Nu fick jag in tömmarna mellan benen! Nu blev det riktigt jobbigt att springa! Hur sjutton skall jag hålla dem så att de inte fladdrar in mellan låren igen…?

Det är verkligen en konst att tömköra! Att hålla reda på tömmarna samtidigt som man skall hålla i en pisk och ha kontroll på både sig själv och hästen – inte helt plättlätt! Jag beundrar verkligen alla som kan konsten att tömköra. Att få hästen dansa fram med lätta hjälper och med en lätt kontakt i munnen. Fräckt! Så bra vill jag också bli! 🙂 Men först måst jag nog jobba på konditionen… 

Jag är väldigt nöjd med att ingen filmade när jag tömkörde Mackan. 🙂 Hur det än såg ut så lyckades jag få till några okej sidvärtsrörelser även i traven och jag är nöjd med hur både Mackan och jag skötte oss. Sofia sa dessutom att det märktes att jag hade tömkört förut, även om det var länge sedan sist. Tack för det! 🙂 Vi avslutade träningen med att Mackan fick ta lite galopp också, och jag var så nöjd med att han faktiskt höll sig på mattan och inte brallade så som han ibland har gjort tidigare. Det finns hopp! 🙂

Summering av vad jag skall tänka på:

• Lägga upp tömmarna mellan fingrarna så att jag alltid släpper ut ”översta lagret”.
• Positionen.
• Använda min energi för att öka och minska tempo och göra halvhalter.
• Sakta av till skritt och göra rörelsen i skritt om den inte blir som jag tänkt mig i traven.
• Stöd på yttertömmen.

Det var säkerligen andra saker också som jag skall tänka på, men i och med att jag har haft hjärnan fullproppad med mina högskolestudier så har jag säkert glömt hälften… Men när jag tömkör nästa gång så kommer jag säkert ihåg lite mer. 🙂

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen