I dag åkte Mackan och jag iväg för att testa att rida i ett annat ridhus en stunds bilfärd från stallet. Med vägbeskrivningen i kartappen och instruktioner från Yvonne F A om vad som gällde när jag kom fram så gav jag mig iväg i sommarvärmen. För säkerhets skull hade jag repeterat bogen in så sent som i går, för jag ville ju inte komma till träningen och inte ha gjort läxan. 😉
När vi kom in i manegen så undrade säkert Mackan var han hade hamnat eftersom det stod några hästar i sina boxar längst ner vid kortsidan och tittade på oss, och det fanns soffa och bord intill/nästan på ridbanan. Annorlunda och lite kul!
Strax efter det att jag hade börjat rida så snubblade Mackan till när han trampade av sig sin ena framsko. Typiskt. 😦 Första tanken var att det bara var att lasta och åka hem igen, men Yvonne tyckte att vi kunde se hur han reagerade eftersom jag kanske kunde skritta trots avsaknad av sko. Sagt och gjort, upp i sadeln igen och Mackan verkade inte bry sig över huvud taget över att han saknade en sko fram. Skönt! Underlaget var jämnt och mjukt vilket säkert underlättade för honom. Jag vet inte vad Yvonne hade för plan med dagens träning, men nu blev det i alla fall skritt och fokus på mina händer och min mellandel. 🙂
Framåt, framåt och återigen framåt med handen i skritten och tummarna uppåt. Jag måste följa med med handen och nästan vara överdrivet med för att Mackan ska lära sig att känna förtroendet för handen. Ganska ofta var jag inte med i rörelsen tillräckligt (även om jag trodde att jag var det) och i det läget var det bra att ha någon som stod på marken och noterade detta. 😉 Det är alltid viktigt att Mackan går framåt med bibehållen energi och att jag hänger med – både med händerna och i höfterna. Vi pratade om vikten av att kunna följa med i rörelsen, för jag har märkt att nu när jag har tränat på att vara följsam typ som i en 8:a / cykla baklänges så skrittar Mackan mycket bättre. Tidigare har han haft en tendens att passa i skritten och det då beroende på att jag har låst rörelsen genom att driva med sätet fram och tillbaka istället för att vara med i rörelsen.
När Mackan tenderade att hänga sig framåt på bettet så skulle jag inte ge efter med handen utan istället tala om för honom att han skulle skritta på istället för att fokusera på bettet. Jag ska istället avleda hans uppmärksamhet från bettet på något sätt för att säga ”Hallå! Nu ska vi arbeta och inte fokusera på att joxa med bettet!”
När jag hade skrittat ganska länge så testade jag att trava för att se om det gick utan sko och det fungerade förvånansvärt bra, så det blev lite trav under lättridning också. 🙂 Fortsatt fokus på lätt kontakt i handen och Yvonne berättade att man kan tänka sig att det ska vara en sådan lätt kontakt att man ska kunna hålla tygeln med enbart två fingrar i varje hand. Klart jag var tvungen att testa! Jag har ju alltid sagt att Sally Swifts fågelungar lätt hade överlevt i mina händer och det var inga problem att fortsätta traven när jag höll tygeln med två fingrar. 🙂
Sammanfattat:
- Fram med handen ordentligt.
- Tummarna uppåt.
- Var följsam – i hand och mellandel.
- ”Väck” honom när han hänger sig framåt på bettet.
I dag blev det mest skritt och lite trav, men vad gör det? Det finns mycket att träna på även i skritt… 😉 Nu hoppas jag bara att jag får tag på hovslagaren så att han kan slå på skon igen. 🙂
dressyrbitchen 