Kompis i hagen! đŸ˜

Äntligen har Mackan fĂ„tt en riktig kompis i hagen! Det Ă€r den spanska hĂ€sten Salado som kom till stallet i veckan. De har gĂ„tt i olika hagar i nĂ„gra dagar, men eftersom de gĂ€rna hĂ€lsade ordentligt och vĂ€nligt pĂ„ varandra varje gĂ„ng Mackan gick förbi sĂ„ tĂ€nkte vi att det sĂ€kert var en bra idĂ© att slĂ€ppa ihop dem. SĂ„ himla bra det blev! ❀

NĂ€r de hade hĂ€lsat och kliat varandra lite sĂ„ blev det dags för lek och bus och efter en liten stund sĂ„ sĂ„g vi att Mackan hade nĂ„got i svansen. En kvist, trodde vi först, men nĂ€r vi tittat en liten stund sĂ„ sĂ„g vi att det sĂ„g ut som en trĂ„d. Skumt. Jag tog grimskaftet och gick in i hagen för att se om jag kunde fĂ„ tag i Mackan och plocka bort trĂ„den och dĂ„ sĂ„g jag att det var stĂ„ltrĂ„d! Jösses! Han hade fastnat med svansen i den ena av spiraltrĂ„darna vid en annan öppning till hagen. LĂ„ng var den ocksĂ„! För ett ögonblick sĂ„ sĂ„g jag skrĂ€ckscenariot framför mig: bĂ„da hĂ€starna intrasslade i trĂ„den med hemska skador som följd. Skit ocksĂ„! Men som tur var sĂ„ lyckades jag stĂ€lla mig pĂ„ trĂ„den en bit bakom Mackan och nĂ€r han drog ivĂ€g i galopp igen och dĂ„ slĂ€ppte trĂ„den turligt nog frĂ„n svansen. Snabbt som tusan rĂ€fsade jag ihop sĂ€kert 10 meter stĂ„ltrĂ„d sĂ„ att hĂ€starna INTE skulle trampa i den och fastna. Puh! Det var inte sĂ„ mycket spiraler kvar… (bilden till vĂ€nster).

Jag gillar inte alls den hĂ€r typen av grindöppningar som Ă€r pĂ„ bilden till höger! Det Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt hĂ€nt att hĂ€starna kan fastna med svansen och om man har otur sĂ„ blir hĂ€sten skrĂ€md. Mackan Ă„ andra sidan verkade inte alls bry sig om att han hade flera meter trĂ„d bakom sig nĂ€r han galopperade runt i hagen…

Jag Ă€r sĂ„ himla glad att jag faktiskt tog mig i kragen och flyttade Mackan till NorrgĂ„rden. Nu har han fĂ„tt det dĂ€r som jag lovade honom innan han flyttade: fler timmar ute, kompis i hagen och större möjligheter att rida ut. ❀

I dag red jag visserligen inte ut, men vi promenerade ”varvet” som visade sig vara nĂ€stan 5 km, och i ett raskt tempo sĂ„ tog det ca 1 timma att komma runt. Ok, jag stannade och pratade med en man en liten stund, men resten av tiden var riktigt rask promenad. En stor del av varvet gĂ„r pĂ„ grusvĂ€g, men en liten bit gĂ„r genom skogen, och jag ser verkligen fram emot att rida hĂ€r – Ă„ret runt. Överallt sĂ„g jag spĂ„r av vildsvin, men jag pratade högt med Mackan hela tiden och hoppades att svinen skulle vara skygga och hĂ„lla sig borta. Tack och lov sĂ„ stötte vi inte pĂ„ nĂ„gra vildsvin! Puh! 😉

IMG_0848

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver pÄ bloggen Àr 60+ och min stora passion i livet Àr hÀstar. För nÄgra Är sedan hade jag en dröm om att bli sÄ duktig pÄ dressyr att jag skulle tÀvla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tÀvling inte alls Àr det som Àr viktigt för mig lÀngre. Det som Àr viktigast Àr att min hÀst mÄr bra och att jag rider och trÀnar honom pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt. De senaste Ären har jag fokuserat pÄ CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvÀrr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gÄnger i veckan. För att aktivera min hÀst pÄ ett bra sÀtt sÄ mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (bÄde med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min hÀst Àr en sÄ kallad "halshÀst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var mÄnga som förberedde mig pÄ att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhÀst, men jag fick god hjÀlp av veterinÀrer och ett behandlingsteam pÄ Husaby HÀstklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhÀst. Han har pÄlagringar i halskotpelaren och jag har följt rÄdet jag fick pÄ Husaby: "HalshÀstar mÄste underhÄllas." Det har jag gjort, bÄde med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock fÄr kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min hÀst har fungerat sÄ bra Ären efter pÀrsen med halskotpelaren sÄ hoppas jag att han kommer fungera lika bra i mÄnga Är framöver. Förutom problemen med halskotpelaren sÄ har vi Àven överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lÀtt för veterinÀren att lösa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: