Nytändning

Från att ha känt nästan en hopplöshet gällande min ridning så vände det rejält i dag i och med att jag var iväg med Mackan och tränade för Yvonne F A. Eftersom mina höftleder inte har varit i toppform så har jag bara tränat sporadiskt det senaste året. Visst, jag har gjort mina försök att komma igång med regelbunden träning, men så har det kommit värk eller inflammation i höftleden som har gjort att jag har fått backa några steg. Tröttsamt. 😦

I dag sadlade jag Mackan med dressyrsadeln utan att veta om jag skulle kunna sitta i den eller ej men faktum är att det kändes riktigt bra. 🙂 Vi inledde dagens träff med att prata om VBR och hur man med små medel kan förändra sin sadel så att den passar ryttaren bättre. Bitar från en avklippt vattenslang har jag haft på stigbygelkrämporna i över ett år, så check på den. 😉 Förra sommaren var jag på sitsanalys och där konstaterade vi att jag kanske behövde mer stöd för pubisbenet för att kunna hamna mer på ”triangeln” och inte på framsidan av sittbenen. Där och då fick jag prova att rida med flera lager liggunderlag under pubisbenet för att se hur kroppen svarade på det – svaret blev skavsår där man absolut inte vill ha det. 😉 När jag i dag stoppade in handflatan på samma ställe så kändes det som om mitt bäcken fick mer stöd och hamnade rätt. Frågan är om det blir för trångt om jag paddar upp med sittunderlag där (eller i brallan)? Yvonne sa att det kanske är så att jag behöver ha mer stöd längst upp under lårbenet och att jag kan testa att stoppa in små bitar av liggunderlag även där. Jag som alltid har trott att det har varit bra för mig med en smal midja… men så kanske det inte är... Nu är jag riktigt sugen på att testa och förhoppningen är att det ska bli bekvämare för mig i sadeln och att det ska avlasta mina höftleder på ett bra sätt. 🙂

Träningen då? Jo, det var bland annat övergångar med bibehållen aktivitet i skritten, några steg sidvärtes växelvis i trav på kvartslinjen och att vara mer aktiv i galoppen.

Jag ska tänka på att:

• hålla stegen rätt så korta i skritten så att Mackan inte älgar iväg och dyker ner med halsen.
• höja högerhanden i högervarvet för att inte öka på rotationen ytterligare.
• vara aktiv i galoppen och inte bara ”åka” häst.

Mer än så kommer jag inte ihåg… 😉

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen