15 veckor utan skor

Tiden går fort och nu har det gått nästan fyra månader sedan Mackans skor togs av och det är väldigt intressant att följa utvecklingen. För det mesta klarar han att gå utan boots, men han har haft lite extra jobbigt med höger fram emellanåt och har då fått ha boots på i hagen. Linda som hjälper mig på den här resan misstänkte att ömheten har med ändringen av vinklarna i hovväggen att göra, så hon kortade av tån ganska ordentligt och det blev genast bättre. 🙂 Jag får hela tiden påminna mig om att DET HÄR TAR TID även om jag redan från början räknade med att det kan ta ca ett år före det att vi ser ett riktigt resultat.

Efter att Linda var hos Mackan senast såg hovarna ut så här:

Jag fortsätter att desinficera hovarna regelbundet med Sanogene (hovbad) en gång i veckan och med Sole Cleanse (spray) däremellan. Ibland händer det att jag även använder Sole Cleanse till hovbadet. För att ytterligare göra vad jag kan så sprayar jag med Stronghorn på hovväggarna och sulorna flera gånger i veckan, och några gånger i veckan smörjer jag hovväggarna med Hydrohoof. (Samtliga produkter är från Red Horse.)

När jag sätter Mackans hovar i hovbad så använder jag boots från Tubbease och de funkar superbra.

När jag var ute och betade Mackan så blev det extra tydligt var på hoven man ser tidpunkten då han blev av med skorna:

Ungefär halvvägs ner på hovväggen syns en linje och en brytning i annan vinkel. Min förhoppning är att den nya hovväggen ska kunna hålla sin linje så att det på sikt blir en större vinkel i tån än vad det är i dag. Jag hoppas också att trakterna på framför allt vänster fram kommer utvecklas under samma tid. 🙂

För att lära mig mer om hovar och hur hovar fungerar så jag har gått Mia Guldhovs hovkurs och även gjort grundkursen, steg 1, på Hästhälsa. Planen är att göra steg 2 också för att få input från olika håll. En av modulerna i Mia Guldhovs kurs innebar en fysisk träff hos henne i Skene och det skriver jag mer om i ett annat inlägg. 🙂

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: