Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

Öm i hela kroppen!

Hoppas att någon kan påminna mig om hur hårt det är att sova på en madrass på Martinas golv nästa gång jag skall till Bollerup och sova över. Då skall jag ta med mig en stor luftmadrass som jag kan pumpa till lagom hårdhet – kanske kan det göra att jag vaknar utvilad och inte dödstrött på morgonen. Meningen är väl ändå att man skall vakna utvilad efter nio timmars sömn? Inte vara så pass trött att det är läge för en middagslur redan vid 2-tiden..eller?

Martina och jag åt frukost innan vi knallade upp till stallet för att ta in Sissela, som är den unghäst som Martina har fått på sin lott i unghästkursen. Sissela blir 3 år i år och hade i princip inte gjorts något med innan Martina (och hennes kompis Madde) fick ta hand om henne. Det är roligt att se hur långt de ändå har kommit på relativt kort tid. De longerar, tömkör och har ridit fritt på henne vid några tillfällen. Det är en väldigt vaken och trevlig häst som rör sig helt ok. I dag longerade Martina henne, och det gick riktigt bra. 

När vi var klara i stallet och hade ätit lunch så var det dags för mig att bege mig hemåt. Resan hem flöt på riktigt bra, bortsett från ett snöoväder i höjd med Falkenberg. Problemet var att jag hade inget lyse på instrumentpanelen och inte heller på ratten, där farthållarens knappar sitter. Lite knepigt att fixa farthållaren och veta hur snabbt jag körde. Det var riktigt skönt när vi hade kört igenom ovädret. Pust!

Det är lika skönt när man kommer hem helskinnad.

Lev väl!

Lotterihästen.

Vaknade och var ganska öm i kroppen efter en natt på golvet. Visserligen sov jag på en madrass, men den var allt annat än bekväm. Vände mig säkert 100 gånger under nattens lopp och var inte direkt utvilad när jag vaknade. Eftersom Martina inte har kvar Madam längre så kunde vi ha sovmorgon, vilket i och för sig var rätt skönt. Fast om jag fått välja så hade jag nog önskat att Madam var kvar hos Martina istället..

Martina ville gärna visa mig Qosmos, som är hennes sköthäst på Bollerup. Hon har berättat mycket om honom och hon skulle gärna vilja ha honom som sin egen. På håll såg han ut som en liten ponny, men på närmare håll så visade han sig vara riktigt stor och maffig.Martina tömkörde honom i ett av ridhusen och jag gillade verkligen det jag såg. Jag förstår att hon vill ha honom. Han är snygg, rör sig bra och har bra stam (Quite Easy – Stanford), dessutom är han som en nallebjörn att ha att göra med – förutom till och från hagen då han är lite av ett monster, enligt många. 

När Martina var klar med Qosmos så tog vi svängen om Trocadero, som är årets lotterihäst i Scandinavium horse show. Han stod inne, så vi klappade lite på honom och jag passade på att ta ett par bilder med mobilen. Inte jättebra, men ändå.. 

Jag kommer att köpa ett antal lotter, men inte för att vinna Trocadero. Men håll tummarna ändå! Den som vinner får säkerligen en jättetrevlig häst!

Efter stallfix och dusch så åkte vi till Ystad för att se på I taket lyser stjärnorna och äta en bit mat. Filmen var jättebra men väldigt sorglig på slutet, och mamma som jag är så rann tårarna på mig. Varför måste det vara sorgligt i slutet? Då ser ju alla att man har suttit och gråtit.. Det vore bättre om det var mitt i filmen, för då kan man ju se normal ut när ljuset tänds. Hur som helst – jag känner inte de som var där, så det spelar egentligen ingen roll. Kvällen avslutades med pizza och ett glas vin. Det är väldigt bekvämt nu när dottern har körkort och kan köra hem från restaurangen..

Lev väl!

Vila & Bollerup

Äntligen lov!! Avslutade veckan med att titta på Björn Gustavssons film tillsammans med 7:orna. Det var uppskattat. 

Jag kom i från jobbet vid 2-tiden och åkte då direkt till Bollerup för att hälsa på Martina. Det är ca 30 mil dit och jag körde vägen över Röstånga och Klippan för att slippa köerna vid Malmö. Det var nog tur att jag tog den vägen, för jag hörde på radion att det hade varit en krock på väg 11 och stopp i  båda riktingarna. Helgen hos Martina var jättemysig. Det är alltid lika gott att somna på en madrass på golvet jämte sin dotter.. Jag är jätteglad över att vi delar intresset för hästar eftersom jag är övertygad om att det bidrar till att vi har en närmare kontakt än vad många andra föräldrar har med sina barn.

Mackan fick vila i dag eftersom jag inte var hemma och Amanda hade fullt sjå med att städa sitt hus inför kommande pojkvänsbesök.. 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Övergångar

Snart är det lov! Arbetet som lärare är jättekul (för det mesta), och allra roligast är det nog när det snart är lov. Efter en hektisk vecka med nationella prov i svenska för år 9, så skall det bli riktigt skönt med en veckas ledighet. Eller – ledig kanske är att överdriva. Jag har två rejäla högar med nationella prov som skall rättas, men om jag tar några varje dag så blir det inte så betungande. Förutom rättningar så har jag planer på att sanera bilen – till min mans förtjusning. Det där med bil är inte riktigt min grej.. Köra och tanka är väl helt ok, men att städa och tvätta den är lite värre. Det blir liksom inte av. Men nu har det gått så långt att till och med jag tycker att det är dags med en sanering. Bagaget är fullt av skräp: tomglas, tidningar, burkar, vattenslang mm. I baksätet kan man hitta diverse saker som t ex en fågelholk med kristallkrona, defrostpray, flaskor och burkar. På passagerarsätets golv kan man hitta allt från ridhandskar till termoslock. Det är väl egentligen bara förarplatsen som är fri från skräp, men efter lovet så kommer man att förvånas över resultatet.

Förutom nationella prov och bilsanering så har jag också tänkt att sanera huset och städa ordentligt i sadelkammaren. Vi har t ex en död ekorre som behöver begravas, och snart har den legat så länge i stallet att den lär börja röra på sig igen.. lite äckligt när man tänker på det.

I dag har jag inte gjort någon nytta alls i stallet förutom de vanliga sysslorna. Mackan longerades med halsförlängare och jag gjorde ganska många övergångar mellan trav och galopp. Han lyssnade fint, men blev lite trött efter en stund. Nu måste jag öka intensiteten något för att få honom i bättre kondition så att han orkar med vårens kommande ridpass och höstens kvalitetsbedömning.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 45

Inställd träning

Jag hade verkligen sett fram emot kvällens träning, men när snön började dala och vägarna blev glashala, då ställde jag in träningen. Mackan är ung och det finns gott om tid för träning i framtiden. Nästa vecka är Marie visserligen borta, men om jag vill så kan jag ändå åka ner till anläggningen och få sitsträning på lånad häst. Får se om jag åker eller ej. Men, efter det, så blir det förhoppningsvis träning varje vecka.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Promenadrunda

Visst är det underbart nu när ljuset håller i sig lite längre på eftermiddagarna? Det känns lite lyxigt att komma hem vid 5-tiden och faktiskt kunna se omgivningarna. Att det sedan inte tar särskilt lång stund innan det är mörkt är en annan femma.. Jag brukar försöka rida ut när det är ljust, men i dag var det läge att testa mörkerkörning med Mackan. Rebecca skulle ut en sväng med sin ponny och jag gjorde henne sällskap, men på mina apostlahästar istället för på Mackan. Försedda med blinkljus, pannlampa och gott om reflexer så gav vi oss iväg i mörkret. Precis som jag hade räknat med så var det inga som helst problem att promenera i mörkret. Det som eventuellt kunde ställt till det var alla skuggor från billyktor och pannlampan, men han reagerade inte ens. Skönt.

Vi skulle inte vara ute så länge, men det blev en rask promenad i ca 60 minuter. Inte alls dumt med tanke på att jag faktiskt har missat mina joggingrundor det senaste.. Jag hade bett Amanda och Axel att fixa kvällsmaten så att den stod på bordet vid 20-tiden, men som vanligt så var jag tidsoptimist och var 20 minuter sen. Ursäkta.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 60

I paddocken

I morse träffades jag och de nya hyrestgästerna i stallet för gemensamt utsläpp. Deras ponny har tydligen åkt på mycket stryk innan, och de var lite oroliga för hur våra hästar skulle bemöta deras. Vi släppte ut deras ponny först och hämtade därefter Mackan. Inga konstigheter alls. Mackan är väldigt social och tycker att det är kul med nya hästar, så de hälsade på varandra och vandrade iväg sida vid sida. Skönt. De andra två hästarna släppte vi ut strax därefter och inte heller det innebar några problem. Det har varit hur lugnt som helst hela dagen.

Red Mackan i paddocken för att träna lite på det jag har gjort hos Marie, och det gick riktigt bra. Det som jag måste jobba mer med är att ställa och böja honom i höger varv, för det är väldig skillnad mot höger och vänster varv. Vänster varv är mycket lättare och där är han mjuk och fin. Traven kändes riktigt bra också, så jag tänkte försöka mig på galoppfattningar också, men det gick inte riktigt lika bra. Mackan drog iväg i världens fart, och jag blev lite orolig att han skulle dra rakt igenom trådarna i staketet. Som tur var fick jag stopp på honom innan dess, men då var han riktigt uppspelt och spänd. Gjorde ett nytt försök efter lite avspännande trav, men inte heller det blev bra. Jag får nog försöka göra lite fler galopper på linan med gummistropparna på innan nästa försök. Tills dess fortsätter jag att galoppera ute med draghäs/bromskloss före. Det skall bli skönt när fattningarna sitter, för då käns det som om vi kan börja lite mer "på riktigt".

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 50

Utan sällskap.

Kan man äta hundar? I morse önskade jag att just hund skulle stå på menyn i kväll. Bråttom till jobbet och hundarna har fräckheten att bara dra iväg, rakt ner till stallet! Jävla hundar, säger jag bara. Att de sedan har stora hängande öron som bidrar till att de (verkar) har minimal hörsel gör ju inte saken roligare. Ut och jaga hund. Arg som ett bi fick jag till slut in dem i hundgården och kunde åka till jobbet. Nu kan ju den som läser det här kanske tycka att det finns en logisk orsak till att hundarna inte vill gå in i hundgården, men de har verkligen en lyxig sådan. Ytan är grusad och säkert närmare 60 kvm och det finns en varmbonad lekstuga med veranda. Tala om att ha det bra. Allra helst vill jag skicka maken och hundarna på lydnadskurs, men när jag påtalar att de är olydiga så tar han det som en personlig förolämpning. Jag tror att det är med honom som med många ryttare och deras hästar – hästen blir som ens barn och dem talar man inte illa om utan att råka illa ut.

Dagen på jobbet flöt på rätt bra och vips så var det dags att åka hem. Underbart när dagarna går fort. 

Önskemålet för dagens ridning var trav och galopp ute, men då jag inte fick sällskap av någon alls, så fick det bli skritt. Det är väl inte optimalt att rida ut ensam på en 4-åring, men Mackan brukar sköta sig så bra och någon gång måste ju vara den första. Det är faktiskt lite tröttsamt att vara beroende av andra hela tiden, men nu känner jag att friheten är nära..

När vi hade skrittat en bit så sa Mackan "nu tänker jag gå ut på ängen med dig", men jag kontrade med "nej det skall du inte alls, så jag styr ut dig på vägen igen", "titta matte, jag kan böja mig som en makaron och gå dit jag vill ändå" blev Mackans svar. Skam den som ger sig, så till slut kom vi upp på vägen igen. Efter ytterligare en bit så fick han ett litet spel för något – jag vet inte vad – men det klarade jag mig också ur. Därefter blev det skritt på korta tyglar och inte på halvlånga.. Vi kom fram till hoppskogen och jag red i 8:or runt tallarna, klättrade på de få ställen där det går att klättra och jag lät honom kliva över både stock och sten. Det var riktigt mysigt. Resten av rundan gick riktigt bra och vi kom hem innan det blev mörkt. 

Lev väl! 

 

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 50

Lina över cavaletti

Meningen var att jag skulle skynda mig hem från jobbet i dag så att jag skulle ha gott om tid för stallet och Mackan. Dessvärre blev det återigen inte som jag hade planerat. Mötet med arbetslaget drog ut lite på tiden och jag hade förberedelser att göra inför nationella proven i svenska. Det resulterade i att jag var relativt sen till stallet, men jag tog mig tid med Mackan ändå.

Jag började som vanligt med att promenera med honom i ca 10 minuter för att därefter börja arbetet i traven. I dag var han precis som Ebba och Berit, dvs han ville inte alls lyssna på mina instruktioner – han började trava när han ville, han ville inte sakta av när jag sa att han skulle göra det, han kunde knappt göra halt mm. Något disträ, med andra ord. Hur som helst så fick jag till lite arbete med halsförlängare också. Efter en skrittpaus så blev det några varv i skritt och trav över cavalett, vilket gick riktigt bra. När han såg fin ut och fixade att i jämn trav ta sig över cavalettin så avbröt jag dagens pass. Det är nästan det svåraste av allt – att sluta i  tid. Det vill verkligen till att variera arbetspassen och inte hålla på för länge så att han tröttnar.

Morgondagens träning blir tyvärr inte av. Håkan är i Stockholm över natten och Amanda är sjuk. Ledsamt, men jag får väl träna på egen hand i paddocken.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 50