Jag tror jag blir galen!

Åkte hem från jobbet för att luncha hästarna och äta lite själv. Bäst som jag sitter där och äter så hör jag en helikopter komma över hagarna. Den flyger på galet låg höjd och hästarna springer som tokiga i hagen. Utan att tänka mig för så sprang jag ut på gräsmattan och viftade och skrek åt den att sticka iväg. Som om de kunde höra mig.. Frågan är vad jag tänkte på? Förmodligen såg de mig inte heller eftersom det var elledningarna de hade ögonen på. Förra året var det likadant. Då hade jag mitt tidigare halvblod som sprang omkull och kanade ca 1,5 meter in i hagen intill – därefter hade hon sträckt sig. Till råga på allt så blev hon oerhört rädd för allt som kom flygande i luften efter det. I dag var det Katinkas tur. Hon gick visserligen inte omkull, men hon måste ha sträckt sig ordentligt för hon haltade rejält när Amanda började trava henne. Typiskt. Hon är till salu och vi har några som är intresserade av att prova henne så snart hon är igång och hoppad efter sin korta vintervila. Detta gör förmodligen att vi inte kan åka på hoppträningen på torsdag, vilket i sin tur kanske leder till att det dröjer med en ev försäljning också. Elbolaget säger att man som hästägare skall ha koll på när ledningarna helikopterbesiktigas genom att läsa Kunggörelser i tidningen samt lyssna på lokalradion – men vem gör det varje dag?

Häst: Katinka

Lite spänd..

I och med att Amanda har legat sjuk så har det passerat några dagar sedan Mackan hade ryttare på ryggen senast – det märktes. Sadeln i sig är inga som helst problem, inte heller att stigbyglarna hänger och dinglar på sidorna om honom. När Amanda satt upp så fick han bråttom för att komma undan, och han blev väldigt stark framåt då. I det läget vill man ju inte ta för mycket i munnen på honom, vilket gjorde att det blev väldigt rask promenad emellanåt. Lite av spändheten kan säkert skyllas på att det var väldigt blåsigt ute i paddocken och att inte trygga C-ponnyn var med som sällskap. Hur som helst så blev det några varv i paddocken och han gick lugnt och avslappnat emellanåt. Skall försöka rida honom på onsdag och fredag också så att vi kommer någon vart.

Häst: Machiavelli EC

Undrar om vi hinner..

Vilken otur. Amanda är sjuk och ligger med 39° feber. Eftersom jag inte har någon annan som kan hjälpa mig så blir ridningen på Mackan satt åt sidan. För att göra någonting så longerade jag honom en stund i dag. Han är fantastiskt bra på att lyssna på rösten. Ibland blir det visserligen trav fastän jag inte har sagt till om det, men för det mesta så räcker det med att jag bara säger "trav" och ev lägger till en lätt smackning så kommer han fram i trav. Likaså när det är läge att sakta av – då räcker oftast "proo". Han fixar ca 4-5 igångsättningar på ett varv och då med lika många avsaktningar. Jag är jättenöjd med honom så här långt. För att underlätta för Amanda så blir det väl lite mer trav och galopp på volten innan det blir uppsutten galopp.

Eftersom jag gärna vill visa honom på 3-årstestet i vår så hoppas jag verkligen att vi hinner bli klara med honom i tid. Han skall ju gärna hinna med en liten vila innan dess också. 

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 20

Tredje gången..

I dag var det dags igen.. Det är riktigt roligt att se hur Mackan snappar upp vad det är som gäller vid ridning. I dag skötte han sig exemplariskt! Efter det att jag hade promenerat runt med honom i paddocken en stund så hängde Amanda på honom kort innan hon satte foten i stigbygeln och satt upp. "Jaha", sa Mackan, "då gör vi likadant i dag". I dag var han mycket lugnare och promenerade ömsom jämte, ömsom bakom, sin kompis. Kompisen är en C-ponny som är lugn och stabil och vi har haft honom som sällskap nu i början eftersom det är mörkt och blåsigt ute – då kan det vara skönt med lite sällskap för en orutinerad 3-åring. 
Häst: Machiavelli EC

Andra gången med ryttare på ryggen.

Efter ett jullov med ömsom vatten och ömsom fruset i paddocken så blev det äntligen tillfälle att sitta på Mackan igen. Vi har hängt på ryggen på honom några gånger och det har han inget emot. Första gången Amanda (dottern) satt på honom så var han lite skeptisk till det hela. Trots det så var han ändå lugn och hittade inte på något. I dag så hängde Amanda på honom en kort stund innan hon satt upp i sadeln – inga protester från Mackan. Visst har han lite bråttom och undrar vad det är han har på ryggen, men han accepterar situationen. I dag gick vi två varv i paddocken med sällskap av en äldre trygg gentlemannaponny. Mackan gick visserligen mycket snabbare än ponnyn, så det fick bli några större volter då och då. Ser med spänning fram emot kommande pass.
Häst: Machiavelli EC