Bilder & annat.

I dag har jag haft en känsla av att jag har hunnit med riktigt mycket. När morgonpromenaden var avklarad så satte jag igång att baka hamburgerbröd till kvällens måltid. Jag hade föreställt mig stora, fluffiga bröd som skulle vara alldeles svampiga, men det blev istället tunna, kompakta bröd som mest liknade stora kakor:( Fråga mig inte varför det blev så. Receptet var för 16 bröd, men jag valde att ”bara” göra 10 för att få större och fluffigare. Typiskt. Under tiden bröden jäste så passade jag på att städa undervåningen och bädda sängarna. Det är inte varje dag det blir gjort..

Jag har också tvättat schabrak som har legat smutsiga i X antal månader och jag har gjort rent Katinkas ylletäcke så att jag kan sälja det. Mockade hagen en del av hagen så att jag/Håkan kan klippa ogräs och rator. Bra att det blev gjort. Arbetet i stallet fick vänta i dag, men Mackan fick sig ett storbad. Det var verkligen välbehövligt! Jag har faktiskt inte badat honom tidigare.. Hör och häpna: Jag har inte badat honom sedan jag köpte honom för drygt två år sedan! Konstigt? Kanske. Vi har inte varit ute på några större äventyr och han har hållt sig fin i pälsen hela tiden. Nu skall jag komma igång och träna lite mer ”på riktigt” och då kan jag ju inte komma med en smutsgris. Trots att han inte har badat på över två år så uppförde han sig riktigt bra. När han väl insåg att det var rätt behagligt med vatten på sig denna varma dag, så stod han och njöt i fulla drag. Amanda behövde knappt hålla i grimskaftet under tiden som jag spolade och skrubbade. Efteråt var han len som en babyrumpa och luktade allt annat än häst.

En nybadad Mackan.

När Mackan var badad så gjorde jag rent alla hans borstar. Har jag nu en ren och fräsch häst så måste jag ju ha lika rena borstar. Jag kan låta meddela att om Mackans tvättskum liknade Caffe Latte-skum, så var borstarnas skum mest likt det som flyter i reningsverkets bassänger. Illa. När häst och borstar var avklarade så tog jag ut Ebba och Berit på en promenad runt reningsverket.

Martina kom hem på snabbvisit för att arbeta med Acke. I dag longerade hon honom med inspänningar, om än väldigt lösa sådana. Hon tränar också lydnad, och i dag var han jätteduktig. Han snappade riktigt fort och han verkade uppskatta umgänget med Martina. Hon är riktigt nöjd med honom och ser fram emot fortsatt arbete för att se vad det kan bli av honom.

Nöjd Martina tillsammans med Acolla, alias Acke.

Duktig Acke gjorde mestadels som Martina ville. Mackan har tröttnat på att titta på..

Ringde morbror Henke i dag för att höra om husvagnen igen. Inga problem att låna den, bara jag besiktigar den först. Fick en besiktningstid i Partille veckan före Falsterbo och hoppas att det inte är några större fel på husvagnen.. Nu återstår det bara att skrapa ihop lite extra pengar så att jag kan shoppa lite i Falsterbo. Frågan är när skatteåterbäringen kommer?

Lev väl!

Stallplats?

Nu är det inte så många dagar kvar tills Mackan skall få börja arbeta igen. Det skall bli skönt med sommarlov för mig så att jag kan lägga massor med tid på min ”lilla” häst. Eller ja – förhoppningsvis så kan jag lägga massor med tid i stallet. Familjen har i stort sett bestämt sig för att flytta till Kungsbacka igen. Efter 14 år i Åsa känns det ok att röra på sig. Trots att vi har världens mest underbara gård.. Hur det än är så är det många timmars slit för att hålla ordning på allt och med två heltidsarbetande gårdsägare så blir det inte så mycket tid över till fix. Min kära make har hela tiden dåligt samvete för allt som han inte hinner med, och listan med alla ”måsten” är lång. Ofta får han dra större delen av lasset eftersom jag har stallet och hästarna att ta hand om. Barnen är tonåringar och har andra önskemål i dag än för några år sedan. Martina kanske flyttar till skåne och blir sambo, Amanda har ingen egen häst längre och skall börja gymnasiet i Kungsbacka och Axel vill göra andra saker än att klippa gräset:) Det blir säkert inga problem att få sålt det vi har i dag, men att hitta ett annat boende som kompenserar det vi har i dag kan bli svårt, likaså att hitta stallplatser. Vem har platser till en kräsen kvinna som är 45+?

Jag var och tittade på några stall i dag: ett som inte var att tänka på eftersom det var mörkt och med relativt små boxar. Dessutom saknades det en riktig sadelkammare och någonstans att hänga upp blöta täcken. Ett annat stall hade jättefin manege, rätt ok boxar, ingen riktig sadelkammare och allmänt rörigt. Det tredje var alldeles fantastiskt bra, så när som på avståndet från Kungsbacka. 1,5 mil på småvägar. Stallet har 14 boxar om vardera 10,5 kvadrat, var och en med öppningsbara fönster så att hästarna kan stå och titta ut. Det finns en stor sadelkammare med spisplattor och kaffebryggare. Torkrum för täcken, spolspilta, toalett och foderkammare. Vinterhagarna är delvis grusade, skrittmaskin monteras inom kort, stor paddock med ny hinderpark. Bra ridvägar. Dessutom verkar ägaren väldigt trevlig. Vad mer kan man önska? Mackan hade mått såååå bra där! Personligen tror jag att det går bra att köra varje dag, mjöligtvis med undantag för vinterdagar med busväder. Maken talar om nackdelen med bensin och tid – låter inte det lite tråkigt? Om det nu blir så att jag inte flyttar dit – hör gärna av dig om du vet något stall som kan passa en kräsen dressyrtant med hoppintresserad dotter.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Hos Ylva Rubin.

Nu var det ett bra tag sedan som jag skrev på Hippson. Vardagen har varit smått kaotisk med både student, skolavslutningar och annat. Min gamla Jeep har kraschat igen och måste in på verkstad. Eventuellt måste jag ställa in årets Falsterboresa, vilket inte alls känns kul. Enda fördelen med det är att jag då kan tillbringa min 20-åriga bröllopsdag tillsammans med maken. I nästa vecka skall jag sätta igång Mackan igen och då lär jag väl skriva mer frekvent:)

Mackan har varit hos Ylva Rubin. Resan dit tog 60 minuter, och jag är tacksam för att vi slipper sitta och åka långväga till både henne och Stefan. Det har sina fördelar att bo där man bor. Anledningen till att jag valde Ylva är att jag ville ha en riktigt ordentlig koll av Mackans tänder samt en inpassning av vilken storlek på bett han behöver. Han gapar och meckar med både tunga och mungipor, så något måste det ju vara som inte stämmer.

Ylva konstaterade snabbt att han har överbett i kindtänderna, vilket medför låsningar i tuggmekaniksmen som får konsekvenser i ridningen också. I vänster sida var det riktigt stort överbett, nästan en hel tand. Konstigt att ingen veterinär som har skådat honom i munnen har upptäckt det tidigare?! Ylva slipade främre kindtanden för att få bort en låsning och förhoppninsvis skapa en normat tuggrotation hos honom som gör att de andra tänderna slits mer jämnt. Återbesök om 4 månader för att se vad som har hänt. Därefter ytterligare återbesök med jämna mellanrum. Mackan kommer att kräva regelbunden tandvård resten av sitt liv – och jag får nog skapa ett sparkonto till..

Beträffande bettstorleken så skall Mackan, trots sin storlek, endast ha 11 cm på betten. Vi provade in ett stelt bett med fasta bettringar som låg jättebra i munnen och för att bryta trenden med gapandet så skall jag prova att kleta på lite melass eller sirap för att ge honom en annan upplevelse av bettet. Det skall bli riktigt spännande att se om det  kommer att göra någon skillnad. Till en början skall jag enbart använda det stela bettet eftersom det inte inbjuder till att vika upp och bita i. När han är avslappnad i munnen med det så kan jag börja varva med ett 3-delat bett.

Nu kallar plikten och om jag inte avslutar skrivandet nu så kommer jag för sent till jobbet.

Lev väl!

 

Häst: Machiavelli EC

Jäkt och stress!

Håkans väckarklocka ringde redan vid 04.00 i morse eftersom han skulle köra ner Amanda till bussen som skulle ta henne och hennes skolkamrater till Stockholm. Det var inte direkt lätt att somna om efteråt, men med mycket möda och stort besvär så lyckades jag i alla fall till slut. Kort därefter så ringde min klocka för att se till att jag kom upp i tid för att hinna göra mig i ordning för dagens arbete, men innan dess skulle jag möta hovslagaren i stallet. Acke har en egenhet att vilja sparka om man skall lyfta bakbenen på honom och jag ville därför vara med första gången som Yuri skulle verka honom. Acke försökte dänga till Yuri som raskt undvek att bli sparkad. Efter några försök så stod Acke snäll som ett lamm och lät Yuri verka bakhovarna. Yuri förklarade för mig hur han brukade gå till väga när hästar vill sparka, så nu har jag några bra saker med mig inför komman benlyftsträning med Acke. Martina kommer inte hem förrän om några veckor och det vore skönt om han är ok att lyfta benen på då. Bättre att mamma blir sparkad än dottern..

En timme sen till jobbet rusade jag in på vårt morgonmöte och fick reda på att vi skulle ha arbetsplatsträff på kvällen. Skit också – där rök min ridning. Varför skall det ofta komma saker emellan? När jag satt på kvällsmötet så insåg jag att betygen för nationella proven skall inrapporteras i nästa vecka, så det blev att ta med sig en hög med prov hem för rättning och sammanställning. Lagom roligt. Kom också på att jag har glömt att beställa tid för besiktning av hästtransporten – från 1/6 är det körförbud! Snabbt in på nätet och fixade en tid i Varberg. Frågan är var besiktningen i Varberg ligger? Typiskt mig att alltid vara ute i sista stund..

Skall försöka hinna med Mackan i morgon, men först vill jag åka och hälsa på Salna ifall det är så att de kommer att avliva henne inom kort. Det är mycket man skall hinna med.

Lev väl!

2009-04-06 08:00:00

Ledig. Det är så skönt att vara ledig. Eller, ledig och ledig – jag har fullt upp hela tiden och tiden räcker liksom inte till för allt som skall göras. Före påsklovet så inbillar jag mig att jag har många tomma dagar framför mig, men när jag tittar i kalendern så ser jag att det inte alls är så. Det är klippning hos syster i Lerum, lill-katten skall till veterinären, vi skall kolla på häst, jag skall hjälpa Martina att sy hennes balklänning, grönsakslandet skall rensas mm. Och mitt  allt detta så skall jag försöka få till lite påskpynt. (Om jag känner mig själv rätt så blir det ett ris med fjädrar och en stor tupp som mormor sydde för x antal år sedan..)

Martina är bra på att sy och det märks att hon hade MVG när hon gick ut 9:an. Under tiden som hon arbetar självständigt så passar jag också på att sy lite. Jag har sytt en luvtröja i fleece och  skall påbörja en rock i ull. I det här läget är det bra att ha tillgång till slöjdsalen på skolan så att jag slipper stöka ner hemma i vårt lilla, lilla hus. 

Grönsakslandet har fått sig en liten omgång redan. Håkan och jag luntade där härom dagen och det ser riktigt lovande ut. Jag får passa på att njuta innan allt ogräs växer upp och förstör den fina rena jorden. Jag tog också bort presenningen som har täckt 1/3 av ytan under tre års tid. Vi låg hjälplöst efter med ogräsrensning för några år sedan och bestämde oss för att täcka jorden med stallgödsel och därefter lägga på en presenning. Vilken jord det blev! jag kan varmt rekommendera det till alla som har tillgång till gödsel och ett trädgårdsland. Jag blev helt lyrisk när jag tog bort plasten och fick se det som var under. Frågan är bara hur jag skall behålla det ogräsfritt? Funderar på att skaffa några hönor, men det är inte Håkan så positivt inställd till. "Då kommer vi ju aldrig att kunna åka på semester" var hans kommentar.

Nu har vi varit och tittat på den 3-åriga hingsten som vi fick tips om. Riktigt snygg, faktiskt. Kompakt modell med bra exteriör. Enda felet var att det var alldeles för liten för oss. Även om den kommer att växa till sig några centimeter så räcker det tyvärr inte. Vi letar vidare och ser vad vi kan hitta. Allra helst skall det vara 170 cm +- några centimeter (och gärna i en någorlunda prisklass.) Det kan också bli en foderhäst – vem vet? Känner ni någon som skall låna ut en trevlig häst så hör gärna av er. Garanterat god omvårdnad och referenser finns.

Lev väl!

Hingstar & akuten

Torsdagskvällen ägnade jag åt att sitta på läktaren på Kungsbacka ridklubb och titta på Flyinges hingstar. Jag har visserligen inget sto, men det är alltid trevligt med fina hästar. Det var knôkfullt på läktaren och jag hade turen som stötte på Rebecca Glamheden och hennes mamma som erbjöd mig plats jämte dem. I trappan upp till läktaren så träffade jag Beata och bytte några ord som hastigast. Trevligt att träffa andra Hippson-bloggare.

De hingstar som gjorde mest intryck på mig var Belamour 1151, Sandakan 1078 och Lingh 1185. Samtliga ryttare gjorde ett bra jobb, men jag blev mest imponerad av Peter Eriksson och Susanne Gielen. 

När jag kom hem fick jag reda på att Martina hade fått åka till akuten i Ystad efter det att hon fallit av Sissela. Sissela är den 3-åring som Martina och hennes kompis Madde rider in och förbereder för 3-årstest. På akuten konstaterade de att Martina hade fått hjärnskakning samt ett brutet nyckelben. Otur. Nu blir det ingen ridning för hennes del på några veckor. Läkarna hade sagt till henne att hon skall ha ett särskilt stöd över skuldrorna i 10 dagar och därefter får hon själv känna efter vad hon kan göra och inte göra. Så istället för att promenera med Mackan och ha myskväll med övriga familjen så tar jag bilen till Bollerup och hämtar Martina. Hon skulle egentligen åkt buss och tåg hem i dag, men med hjärnskakning och brutet nyckelben så är det inte att rekommendera. Jag sover kvar där över natten och i morgon så åker vi förbi Röstånga och tittar på Mackans lillebror. Det skall bli kul att se honom. Om vi har tur så har Eva fixat något smarrigt till fikat:) Om jag inte stoppar in lillebror i bagaget så skall vi iväg på söndag och titta på en 3-årig hingst. Kanske kan det vara något för Martina och Amanda. Amanda vill visserligen inte ha unghäst igen, så vi får se hur vi gör. Bäst vore om de kunde dela häst, för då behöver ingen av dem vara uppbunden 7 dagar i veckan. Personligen har jag gärna häst 24/7 – för jag älskar hästar!

Lev väl!

Mackans lillebror

Nu har årets första föl fötts hemma hos Eva i Röstånga. Det är Mackans helbror Marciano EC. Enligt Eva så är han alldeles bedårande och rör sig helt förträffligt! Det är inte utan att jag blir lite sugen på att köpa föl..

 Typiskt att bilden lägger sig fel, fastän jag har vänt den i datorn..

 

Enligt Eva så kommer den här lille krabaten bli rätt stor – ungefär i Mackans storlek. Lagom för mig alltså.. Det är väl bäst att jag håller mig borta från Röstånga, för annars gör jag väl något som inte är så befäst här hemma.. Om jag ställer ett föl i vår lediga box så lär det ju inte finnas plats för någon ridhäst till Amanda och Martina. Synd för dem:)

Lev väl!

På clinic med Anders Eriksson.

Var hemma från jobbet i dag också. En rejäl förkylning sätter tyvärr stopp för både det ena och det andra som t ex arbete och ridning. Amanda fick rida Mackan då jag låg på soffan och sov. Hon red ut tillsammans med Rebecca och Jossan, och de red först runt reningsverket och därefter runt Falkasand. På stora ängen ville Rebecca och Jossan galoppera, men i och med att de nästan var hemma så valde Amanda att skritta. De andra tjejerna satte av i galopp och Mackan skrittade lugnt vidare, och det tyckte Amanda om.

Även om jag var hemma från jobbet så åkte jag  till en clinic med Anders Eriksson på Kungsbacka ridklubb. Jag har tömkört en hel del tidigare och har sedan flera år velat åka på kurs för Anders, men tills vidare får en clinic räcka. Med väskan laddad med snorpapper och nässpray åkte jag till Kungsbacka. Anders visade tre hästar: en 5-åring som inte tidigare var tömkörd, en 7-åring samt en välutbildad 11-åring. Anders hade bett om att få olika typer av hästar, varav gärna någon som hade något ridrelaterat problem. Ingen av hästarna var särskilt kompicerade utan snarare lugna och stabila. Den största behållningen för min del var nog att få se hur en av hästarnas bakbensaktivitet kom igång när bettet hade kommit ur munnen. Anders menade att en av de största orsakerna till att bakbenen inte kommer under ordentligt är att bettet stör hästen. Intressant med tanke på vad vi kräver av dem.. Anders tömkör gärna bettlöst, vilket jag tänker prova här hemma på så många hästar jag kan. 

En annan grej som var rätt kul att se var att även Anders trasslar till det med tömmarna ibland. Jag hade nog förväntat mig att få se ett praktexempel på hur man skall hålla tömmarna, pisken mm – allt enligt skolboken, men till min glädje så var det inte så. Att även en riktigt duktig instruktör hade trassel på tömmarna emellanåt – det kändes bra.  Vid ett annat tillfälle så fastnade tömmen i en av ringarna och då gick Anders bakom och fäktade med både armar och pisk för att få rätt på römmen – det kändes också rätt bra att få se. Allt är inte perfekt, inte ens när Anders tömkör. 

Anders visade också hur man kan göra skänkelvikning, öppna och sluta på olika sätt. Han berättade också att hur man gör kan bero på vad det är för häst man tömkör. Det som funkar på vissa hästar funkar kanske inte på andra hästar. Man får prova sig fram. Han visade också olika sätt att sätta tömmarna och berättade syftet med de olika sätten. Bra. Nu skall jag bara komma ihåg allt och komma igång igen själv. Även om jag nu har varit på clinic så finns fortfarande önskemålet om att åka på kurs. Frågan är bara när det kan bli av.

Trött och frusen åkte jag hem efter 3,5 timmar på en kall läktare – kanske inte det bästa för en genomförkyld tant?

Lev väl!

Öm i hela kroppen!

Hoppas att någon kan påminna mig om hur hårt det är att sova på en madrass på Martinas golv nästa gång jag skall till Bollerup och sova över. Då skall jag ta med mig en stor luftmadrass som jag kan pumpa till lagom hårdhet – kanske kan det göra att jag vaknar utvilad och inte dödstrött på morgonen. Meningen är väl ändå att man skall vakna utvilad efter nio timmars sömn? Inte vara så pass trött att det är läge för en middagslur redan vid 2-tiden..eller?

Martina och jag åt frukost innan vi knallade upp till stallet för att ta in Sissela, som är den unghäst som Martina har fått på sin lott i unghästkursen. Sissela blir 3 år i år och hade i princip inte gjorts något med innan Martina (och hennes kompis Madde) fick ta hand om henne. Det är roligt att se hur långt de ändå har kommit på relativt kort tid. De longerar, tömkör och har ridit fritt på henne vid några tillfällen. Det är en väldigt vaken och trevlig häst som rör sig helt ok. I dag longerade Martina henne, och det gick riktigt bra. 

När vi var klara i stallet och hade ätit lunch så var det dags för mig att bege mig hemåt. Resan hem flöt på riktigt bra, bortsett från ett snöoväder i höjd med Falkenberg. Problemet var att jag hade inget lyse på instrumentpanelen och inte heller på ratten, där farthållarens knappar sitter. Lite knepigt att fixa farthållaren och veta hur snabbt jag körde. Det var riktigt skönt när vi hade kört igenom ovädret. Pust!

Det är lika skönt när man kommer hem helskinnad.

Lev väl!