Pinsamt vita!

I dag var det återigen dags för mig att dra på mig mina nya, fina, vita joggingskor. De är verkligen pinsamt vita, men med flitig träning så kanske de får en sådan där härlig färg av jordbrunt, gräsgrönt och annat bôs – sådan färg som andras joggingskor har. När jag har dragit på mig träningskläderna och mina fina vita skor så hoppas jag innerligt att ingen skall se mig. Dels för att mina skor bara lyser nya, men dels för att jag inte ser riktigt klok ut. Till en början är det väl ok, när ansiktsfärgen är normal, men i slutet av passet så antar ansikten en kraftig röd färg och jag ser förmoligen ut som om jag skall trilla ner och dö när som helst..

Jag inledde med 10 minuters rask promenad, joggade i intervaller i 10 minuter och avslutade med 10 minuters rask promenad igen.

Tillbaka från joggingrundan på passade jag på att eftersvettas i stallet, under tiden som jag mockade. (Med förhoppningen om att  skorna kanske skulle få en liten annan färg..)

Ser fram emot lite bättre kondition och enligt Håkan så lär det kanske ta ca 6 veckor innan jag märker någon större skillnad. Det får ta den tid det tar, men jag tänker vara ihärdig och inte ge upp. Jag skall bli en vältränad ryttare!

Lev väl!

Tid (i minuter): 30

Svettigt värre!

I dag har det varit svettigt värre för min del. Jag har hunnit med två stycken rejäla motionspass under dagen. Orsaken till detta är att jag satt och môlade i mig knäck och annat godis hela kvällen i går. Inte bara i går, faktiskt, utan större delen av julen..

Dagen började som vanligt med morgonmatning och utsläpp i vanlig ordning. I dag valde jag att släppa hästarna i skogshagen eftersom det inte är så knaggligt där nu, och dessutom så har de ju något att sysselsätta sig med hela dagen. Det var riktigt roligt att stå och titta på dem när de brallade loss.

Efter frukosten tog jag och Martina en rask 1-timmespromenad – först ner till samhället och därefter tillbaka utmed havet. Underbart! Varje gång jag går den sträckan så känner jag mig lyckligt lottad som bor så här – både på landet och nära till havet. Visserligen måste jag lasta hästen och åka en liten bit om jag vill rida på stranden, för inpå knuten är det mest klippor. (Nu har det hänt något konstigt med min dator, för texten bara försvinner rätt ut under annonserna när jag skriver..) Efter lite annat fix hemma så gick jag ner till stallet och tog hand om Mackan.

Mackan och jag tog en promenad tillsammans, och inte vilken promenad som helst utan en bushpromenad. Vi gick rakt ut bland stenar och stockar, ljung och annat buskigt. Tala om att jag fick kämpa! Min tanke var att Mackan skulle få sig lite träning men han har ju ändå fyra ben och klarar sig riktigt bra med dem, men jag – jag har ju bara två.. Ett antal gånger höll jag på att stå på öronen för all snårig kaprifol som växer i skogen. Tack och lov så höll jag mig på benen, men det fanns tillfällen då jag var riktigt sugen på att hoppa upp på Mackan och rida barbacka resten. Fast, det hade nog varit att utmana ödet för min del. Det där med barbackaridningen tar jag vid ett senare tillfälle och inte när vi är ensamma ute i skogen. Efter 40 minuter så hade jag fått upp ångan ordenglitt och jag var både mör och nöjd när vi kom tillbaka till stallet. Frågan är bara hur mycket jag förbrände? Förmodligen inte så mycket som jag hade önskat.. För många år sedan när jag var en flitig Friskismotionär så berättade vår ledare att ett mediumpass förbrände ungefär lika mycket som en ostmacka – fast om det stämmer vet jag inte. I morgon skall jag fortsätta jakten påå ett par joggingskor..

Lev väl!

PS. Jag har ingen aning om det döljer sig massa stavfel och annat konstigt bakom annonserna – jag har skrivit mitt inlägg samtidigt som jag har tittat på Shakespeare in love och haft lite dålig koll på tangentbordet..

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 40

Nu börjas det!

Äntligen! Nu har Mackan fått skor på alla fyra och är redo att börja arbetas. Eftersom han är så pass ömfotad som han är så har jag inte velat ta ut honom innan han var skodd. I dag gick vi på en promenad tillsammans med Martina och Madam. Det är ett tag sedan Mackan var på promenad och jag hade nog räknat med att han skulle vara lite mer framåt än vad han var. Lugn och lite sävlig så gick han och tittade på allt som fanns. Han tar det mesta med ro, så jag har goda förhoppningar om att han gör det i framtiden också. Även om det mest var miljöträning för Mackan så var det lite träning för mig också. Visserligen kunde tempot kanske varit lite högre om det skulle gett något för mig i konditionsväg, men en och annan kalori förbrukade jag förhoppningsvis.


Mackan har tappat lite i hull, sorgligt nog. Han var jättfin innan betet, men då fick han 3 kg Groov 125 om dagen och fri tillgång på hösilage. Att äta är inte Mackans starka sida och han gör sig ingen brådska. Han äter lite, tittar ut genom fönstret, äter lite till, står och funderar lite, äter lite till o.s.v. Jag hade hoppats att han skulle hålla hullet nu när de har tillgång till gott gräs hela dygnet, men det har han alltså inte gjort. Det blir till att ge honom mer kraftfoder igen..

På tisdag får han lulla i hagen hela dagen eftersom vi har massor av annat att göra.

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 40