Hos Ylva Rubin.

Nu var det ett bra tag sedan som jag skrev på Hippson. Vardagen har varit smått kaotisk med både student, skolavslutningar och annat. Min gamla Jeep har kraschat igen och måste in på verkstad. Eventuellt måste jag ställa in årets Falsterboresa, vilket inte alls känns kul. Enda fördelen med det är att jag då kan tillbringa min 20-åriga bröllopsdag tillsammans med maken. I nästa vecka skall jag sätta igång Mackan igen och då lär jag väl skriva mer frekvent:)

Mackan har varit hos Ylva Rubin. Resan dit tog 60 minuter, och jag är tacksam för att vi slipper sitta och åka långväga till både henne och Stefan. Det har sina fördelar att bo där man bor. Anledningen till att jag valde Ylva är att jag ville ha en riktigt ordentlig koll av Mackans tänder samt en inpassning av vilken storlek på bett han behöver. Han gapar och meckar med både tunga och mungipor, så något måste det ju vara som inte stämmer.

Ylva konstaterade snabbt att han har överbett i kindtänderna, vilket medför låsningar i tuggmekaniksmen som får konsekvenser i ridningen också. I vänster sida var det riktigt stort överbett, nästan en hel tand. Konstigt att ingen veterinär som har skådat honom i munnen har upptäckt det tidigare?! Ylva slipade främre kindtanden för att få bort en låsning och förhoppninsvis skapa en normat tuggrotation hos honom som gör att de andra tänderna slits mer jämnt. Återbesök om 4 månader för att se vad som har hänt. Därefter ytterligare återbesök med jämna mellanrum. Mackan kommer att kräva regelbunden tandvård resten av sitt liv – och jag får nog skapa ett sparkonto till..

Beträffande bettstorleken så skall Mackan, trots sin storlek, endast ha 11 cm på betten. Vi provade in ett stelt bett med fasta bettringar som låg jättebra i munnen och för att bryta trenden med gapandet så skall jag prova att kleta på lite melass eller sirap för att ge honom en annan upplevelse av bettet. Det skall bli riktigt spännande att se om det  kommer att göra någon skillnad. Till en början skall jag enbart använda det stela bettet eftersom det inte inbjuder till att vika upp och bita i. När han är avslappnad i munnen med det så kan jag börja varva med ett 3-delat bett.

Nu kallar plikten och om jag inte avslutar skrivandet nu så kommer jag för sent till jobbet.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen