Dåliga förutsättningar.

Äntlingen fredag. Eller.. jag har ju bara jobbat torsdag och fredag.. Hur som helst så är det skönt med helg igen. Jobbet är jätteroligt, men helgerna är oerhört sköna.

Åkte till stallet direkt efter jobbet så att jag skulle hinna med både stallfix och tömkörning innan kvällen. Härligt att komma till stallet medan det ännu var ljust:) Min förhoppning var att det inte skulle vara så många som skulle rida en fredagskväll, för då skulle jag kunna tömköra i manegen på ok underlag. Tyvärr var det många som hade planerat att rida just denna fredagskväll, så jag stod i valet och kvalet att skippa tömkörningen och massera istället. Men – jag måste vara lite mer ihärdig och inte ta den lättaste vägen, så jag valde att brodda och tömköra i paddocken istället. Underlaget var mycket märkligt, för spåret var helt upptrampat och för övrigt så var det tjock skare på fluffig snö. Inte lätt alls! Mackan har ju fyra ben och klarar sig rätt bra, men jag med mina två ben och relativt halkiga skor hade det inte helt lätt.

Märkligt underlag, inget staket (bara lågt dressyrstaket) och en vinglig unghäst gjorde att förutsättningarna inte var de bästa för att lyckas med dagens pass. Vid ett flertal tillfällen så ville Mackan glida ut vid ingången till paddocken, och några gånger trodde jag nästan att han var på väg att kliva över det låga staketet, men som tur var så kunde jag få honom att stanna i paddocken. Han var lite fjantig och ville inte gå nära skogen (för där finns det spöken), och dessvärre hade jag ingen pisk med mig. Med smackningar och små snärtar med tömmarna så gick han till slut fram. När den värsta spänningen hade släppt så manade jag fram honom i trav och då gick han jättefint. Skaren bidrog till höga benlyft och bra arbete och jag kände mig riktigt nöjd. Då och då fick jag kämpa för att håla balansen på den gropiga skaren, och den som eventuellt såg mig på avstånd måste ha trott att jag var berusad. Efter trav i båda varven, serpentiner, volter och tempoväxlingar så kände jag mig nöjd och avslutade dagens pass.

Hemma väntade laxpasta och vin. Gott.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 40

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen