ATG Åby

I dag var det dags för Mackan att besöka Titti på Åby för en genomgång av vad som kan ha orsakat stelheten i väster varv samt att han har börjat gå med tungan mer över än under bettet.

Efter det att jag hade sprungit med Mackan på gången och longerat honom så började hon känna igenom honom. Ganska snart kände hon att han hade en rejäl knuta/sträckning i halsen på vänster sida. Jag fick trycka ganska hårt med fingrarna för att känna det, men när jag väl gjorde det så kändes det som en spänd fiolsträng. Titti konstaterade också att utrymmet bakom ganascherna var olika på vänster och höger sida, så hon lyfte huvudet och masserade honom bakom öronen en stund innan hon ställde sig framför honom och ”drog till” i huvudet. Efter det så blev utrymmet mer lika på vänster och höger sida. Korset kändes bra, men däremot fanns det en mindre låsning i ett par av ländkotorna. Titti stretchade ländryggen och visade mig hur långsamt jag måste göra det för att det skall ge en riktig effekt. Jag har gjort den stretchen förut, men aldrig sååå långsamt. Titti förklarade att om man gör stretchen för fort så kan det resultera i att hästen sträcker sig någon annan stans. Mackan hade dessutom mycket svårare för att stretcha halsen åt vänster än åt höger.

Hemläxan blir att godisstretcha halsen varje dag och då vara noga med att mulen skall vara neråt, d v s att han inte får vrida nacken och lägga huvudet på sned. Jag skall också ländstretcha två gånger varje dag, och då låååångsamt. För att underlätta blodflödet i nacken så skall jag lyfta huvudet på honom samtidigt som jag nyper/masserar strax bakom öronen på honom. De närmaste dagarna så skall han endast promeneras eftersom Titti manipulerade på olika ställen.

Egentligen så skulle Mackan få vila under Falsterboveckan samt veckan efter, men nu när han har vilat även den här veckan så funderar jag på att låta Amanda rida veckan efter Falsterbo när jag är hos Martina i Ystad. Titti sa att vi gärna kan rida bettlöst ett tag så att han inte befäster ovanan att gå med tungan över bettet.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen