Visste att jag hade glömt något!

Jag har hela tiden kännt på mig att jag glömt att göra något dom här senaste dagarna och nu slog det mig, blogga på hippson! Hoppas inte mamma skäller på mig allt för mycket nu. Nejdå, tror att hon är förstående.

I och med att hela familjen kommer hem ikväll bestämde jag mig för att hjälpa till hemma för en gångs skull. Städade hela huset (Förutom min lillebrors rum), skurade till och med toaletterna, vilket jag oftast gärna hoppar över! Sen så klippte jag även gräset, gjorde det riktigt fint som ni förstår. Vet själv hur extremt skönt det är att komma hem och slippa städa det första man gör. Men eftersom att jag gjorde det så kom jag till stallet ganska ”sent”, lagom till hästarna skulle in. Så jag borstade Mackan i boxen så att han skulle få äta lite innan jag skulle rida. Ville rida ute i det fina vädret, men paddocken var full av vatten så jag fick nöja mig med manegen. Men red bara i 40 minuter eftersom att jag ska bort ikväll, men blev ändå en hel del arbete. Stackars lilla Mackan som trodde han skulle få semester nu när mamma var borta. Men han har i alla fall slutat trotsa mig när vi rider. Han går fram riktigt bra för skänkeln nu och funkar ruskigt bra på hackamore.

Det enda problemet nu är att han ser spöken. Han har näst intill lyckats övertyga mig om att spöken verkligen existerar. Jag tror på andar, men inte på vita spöken med kedjor, jag tror faktiskt att det är såna Mackan ser, för han är ruskigt rädd för allt. Vilket förstör hela ridningen i mellan åt. Att vara rädd för en hel långsida när man rider kan vara lite smått störande. Speciellt när han inte ens vill gå nära den. Men är man envis som en åsna så lyckas man tillslut få förbi honom ändå. Som tur va gör tjuren Ferdinand (Mackan) inte så stora saker. Har ju än så länge aldrig trillat av honom och jag har ändå varit med ifrån starten.

/ Amanda

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen