Testade Martinas hoppsadel.

Började semestern med att ta bussen ner till jobbet för att vara med på ett möte och hämta lite grejer. Det är otroligt skönt nu när barnen är så stora så att de klarar sig finfint utan mig, för då kan jag ju göra precis som jag vill och när jag vill (nästan). 

Manegen var bokad för programridning fram till 18.30 så Amanda och jag åkte ner till stallet lite senare än vanligt bara för att upptäcka att programridningen var inställd. Jag upptäckte att jag hade glömt mina stigläder hemma och sadlade därför med Martinas hoppsadel istället för dressyrsadeln. Tanken är att jag skall köpa den om den passar Mackan och mig bra, och än så länge verkar det lovande. Funderar på att låta en sadelprovare titta på både min gamla Zaldi och på Martinas Frank Baines för att se vilken (om ens någon) ligger bra. När jag provred min nya dressyrsadel så fick jag rida med en sorts tryckpadd under och det vill jag gärna göra med hoppsadlarna också. Skall nog låna med mig några från Ridsport också för att ha något att jämföra med. Jag har inget som helst stöd i nuvarande hoppsadlar, och det tänker jag att jag kanske borde ha – ovan hoppryttare som jag är.. 

Emelie hade lagt ut lite bommar, vilka jag gärna använde också. Alltid kul med omväxling! Det var tre travbommar utmed långsidan och tre galoppbommar vid ”varje kvart” på volten. Mackan tycker att det är roligt med bommarna, men vi är dock inte alltid i fas med varandra. Jag borde nog ta och köra lite mer markarbete.. Målsättningen är att kunna rida bana på 90 cm till sommaren – hur det nu skall gå till?

Mackan kändes bra och mycket jämnare i stegen i dag. Härligt. 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 45

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

4 reaktioner till “Testade Martinas hoppsadel.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s