Balklänning och promenad :)

Tiden går fort, alldeles för fort. Snart är det dags för Amandas bal och jag inser att jag måste ta tag i sömnaden nu, fast jag vet att jag arbetar bäst under press.. Hur som helst så tog jag fram symaskinen i dag och ägnade ca sex timmar åt hennes balklänning – det som tar mest tid är att rita om överdelen – resten går rätt snabbt. Nu var det länge sedan som jag sydde själv och det är riktigt roligt när man väl kommer igång. Jag har ju fördelen att få hålla på en del i skolan när jag hjälper eleverna, men det är ju ändå inte riktigt samma sak.

Tack vare sömnaden och tidigare dagars ridning så fick Mackan en vilodag i dag. Bytte batterier i massagespindeln och masserade ländryggen en stund, och det verkade han gilla starkt. Fick reda på att hästarna hade kommit in redan vid 12-tiden, så jag tog ut honom på en halvtimmas promenad på kvällen. Det är riktigt roligt att gå med honom! Han är så himla barnslig och fjantig och skall busa hela tiden. Rätt vad det är så mopsar han och drar i min jacka och i nästa stund så biter han i grimskaftet och småstudsar. Jag får många goda skratt när vi är ute och promenerar. Folk som ser och hör oss tror väl inte att jag är riktigt klok som går där och pratar med min häst och skrattar gott, men det bjuder jag på.

Hovslagaren Peter skulle egentligen komma i morgon, men vi sköt upp besöket tills nästa fredag istället. Mackans hovar ser fina ut och har inte vuxit så mycket sedan sist, och det är onödigt att sko om bara för att. Peter har tänkt att Mackan skall få sulor i och med att han har så tunna egna sulor och det skall bli spännande att se om det gör någon skillnad. I och med att hovslagaren inte kommer i morgon så har jag kunnat boka både träning och programridning de närmaste dagarna. Kul! (Mackan brukar ju reagera med värme och ömhet i x antal dagar efter skoning..)

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen