Platt fall i asfalten :(

Andra dagen med min plan. I dag var det fokus på traven, rakriktning samt skänkelvikningar och jag hade plockat ut några ridövningar på rakriktning ur en av Hippsons böcker. 

Det är svårt att vara ensam utan speglar och träna på rakriktning, men jag fick göra så gott jag kunde. Nästa gång skall jag nog ha en medhjälpare eller rigga kameran vid C för att lättare kunna se resultatet av min ridning. Tragglade inte jättemycket på samma sak utan bytte övning efter några repetitioner. Försökte få till ett bättre tempo och mer bjudning i skänkelvikningarna eftersom Mackan lätt ”dör” då, men det är svårt att få till både tempo och tvärning så att linjerna blir rätt. Även här gjorde jag några olika övningar för att få lite omväxling. Får ta ett snack med Elin på nästa träning om hur jag bäst gör för att få till det på ett bra sätt.

Skrittade av genom att gå med Mackan på Livägen som vi allt som oftast gör, men i dag blev det platt fall – bokstavligt talat. När vi var på väg mot stallet så blev vi omkörda av en bil som körde väldigt försiktigt förbi, men precis när den hade passerat fick Mackan ett stolleryck och tog några galoppsprång på asfalten. Eftersom jag inte ville tappa min häst och se honom galoppera iväg så höll jag kvar i tygeln med följden att han fick en väldigt tvär sväng på den hala asfalten, vilket i sin tur resulterade i att han halkade med bakbenen och tappade all markkontakt för att slutligen dunsa ner i asfalten. Hela hästen, från huvud till svansrot, föll raklång rakt i asfalten. Fasen vad otäckt! Kvar på asfalten låg en äggformad fläck med Mackans päls från rumpan. Bilen stannade och frågade hur det gick, men det var ju svårt att säga i det här läget. I samma ögonblick såg jag en kärring titta upp bakom några buskar precis jämte vägen, men hon sa ingenting. Alla gånger att det var henne som Mackan reagerade på. Jag är bara tacksam att han inte reagerade på henne samtidigt som bilen var jämsides med oss, för då hade han väl hamnat i bilen..

Trist avslutning på ett annars så bra ridpass.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen