Blir riktigt sugen på att börja hoppa!

Sista lediga vardagen före terminstarten. Bäst att ta tillvara den på bästa sätt.. Började dagen med en mysig hundpromenad och åkte därefter till stallet för att fixa boxen och Mackans mat. Efter det så tog jag en vända ner till jobbet för att flytta över alla mina grejer till ett annat arbetsrum – lika bra att ha det gjort före arbetsstart för sedan lär det knappast bli tid till det. Så skönt att sitta där helt ensam, lyssna på musik och röja i all skit. Kasta gamla papper som inte längre behövs, strimla gamla betygslistor över elever som gick ut 9:an för flera år sedan.. Nu känner jag mig redo att börja jobba på måndag – eller inte..

 

J i stallet skulle till Kungsbacka Ridklubb och tävla så jag bestämde mig för att åka dit och titta. Så kul det var att komma dit! Träffade många jag känner och som jag inte har sett på länge 🙂 Det som inte var lika kul var att se så många ekipage rida så dåligt. Riktigt trist när det blir B-ponnyridning på hästnivå och där man flänger runt och drar i tyglarna utan att ge hästen en ärlig chans – allt för att eventuellt få en placering. Usch och fy! När 1.10-klassen började så blev det bättre ridning tack och lov. När jag satt och tittade på alla som red så blev jag så otroligt sugen på att börja hoppa! Nu måste jag ta mig i kragen och också genomföra det jag vill. Jag vet att jag har pratat om detta tidigare, men någon gång skall jag väl komma loss med mina tankar. Jag får börja med att hoppa låga hinder hemma och succesivt öka höjden tills jag känner mig säker. Lite hoppträning då och då måste jag också få in i planeringen. De tekniska svårigheterna är ju inte oöverkomliga på 90 cm, så det borde ju fungera. Ett litet tag till får fokus ändå ligga på att komma över 60 % i LA:3, men efter det så sätter jag igång med hoppningen. Eller så är det så att hoppningen kanske gör att vi blir bättre i dressyren??

 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s