Miljö- och tävlingsträning.

Då var det dags igen. Lite längre att åka den här gången, men det får väl ingå i den allmäna konkursen.. Amanda och jag lämnade stallet 07.30 och styrde Jeepen mot Laholm i ett riktigt blåsväder. Tack och lov att det i alla fall inte regnade! Som vanligt så passade vi på att äta frukosten i bilen och det är en av dagens höjdpunkter när det är tävling lite längre bort.

 

När jag skulle rida fram så valde jag att göra som några andra, rida på grusplanen mellan banorna och parkeringen. Underlaget där var riktigt bra och det var inte så många som red där. Min tanke var att jag enbart skulle skritta fram där och då vidare till framridningen intill banan efter det, men då andra både travade och galopperade på grusplanen så gjorde jag också det. När uppvärmningen var klar så gick jag bort till ”den riktiga” framridningen. Där var underlaget riktigt blött och sunkigt på många ställen. Ny plats och nya intryck tyckte Mackan och spände till igen. Typiskt. Red så gott jag kunde mellan vattenpölar och andra tjusiga ekipage. Jag fattar inte att jag har så svårt att rida ordentligt när det är många på framridningen.. Jag har svårt att hålla tänkta vägar, jag bryter av titt som tätt och jag har framför allt ingen plan. Måste nog arbeta på det.

 

Red in på banan och var tacksam över att banan låg längst bort av alla. Inte så många som tittade på då 🙂 Mackan trampade på käckt och brydde sig inte så mycket om vare sig blåsten eller domaren. Skönt. Fick startsignal och började min uppvisning. På det stora hela så kändes det rätt bra, men som tidigare så fungerar inte skänkelvikningen undan höger skänkel så bra och det blir dubbla spår i högergaloppen – men det visste jag ju om och det räknade jag med även i dag. Avsikten med dagens tävling var att både Mackan och jag skulle få mer tävlingsrutin och än så länge så tävlar jag inte mot någon annan utom mig själv. Möjligtvis är det så att jag kanske bara skulle starta LB i år.. men man måste väl utmana sig lite också 😉 Förmodligen hade jag fått bättre resultat om jag hade ridit LB:2, men det struntar jag i.

 

När jag kom ut från banan så sa Amanda att Mackan är riktigt cool och jag fattade inte vad hon menade. Hon frågade då om vi inte hade märkt att ekipaget på banan intill hade skenat runt och det hade flugit saker från utrustningen, men det hade vi inte, så förmodligen var både Mackan och jag rätt fokuserade på vårt uppdrag.

 

Protokollet bestod till drygt hälften av 6:or och resten var blandad kompott av 5:or en 4:a och en 3:a. Där var kommentarerna ”släpande bakdel” (i skänkelvikningen), ”dubbla spår” (högergaloppen) samt ”avbrott till trav” (i ena förvända galoppen). Det är bara att jobba vidare på att få honom mer liksidig och lite starkare så kommer nog poängen där också. Det allmäna intrycket löd: ”Trevlig häst. Tappar påskjut och energi. Ej på tygeln alltid. Ej helt e.given innersida. Måste rida mer framåt genom ryggen fram till handen. Halvhalter! Lycka till!” 

 

Lev väl!

 

 

Häst: Machiavelli EC
Kategori: Stor häst
Arrangör: Laholmsortens Lantliga RF
Typ av tävling: Regional
Domare: Tytti Kuylenstierna
Klass: LA:3 2003
Procent (heltal): 54
Procent (decimal): 19
Lagtävling: Nej

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s