Nu får det vara slut på diplomatin!

Lördag morgon och träning för Elin. Kul men jag saknar min sovmorgon och långfrukost.. 9.00 var det träningsstart och i vanliga fall kanske jag går upp ur sängen vid den tiden, så ni fattar nog att det var lite extra trögt i dag.

I dag fick jag arbeta med övergångarna, en hel del galopp och framför allt med att Mackan skulle bära sig själv och inte hänga i handen (som han emellanåt gör). Jag hade problem med att han bröt av i galoppen så fort jag skulle göra en förhållning. ”Mer skänkel före halvhalten” fick jag instruktion om, och när jag gjorde det så fungerade det bättre, men ofta blev det inte riktigt som jag hade tänkt mig. Under tiden som jag red så analyserade jag varför det blir som det blir och då kom jag på att det nog är min personlighet som spelar rätt stor roll. Som person är jag diplomatisk och har ibland lite ”låt-gå-tänk”, vilket oftast fungerar bra i vardagen men dock inte i ridningen. Rätt ofta blir det nog så att om Mackan bryter av ett till två steg före det att jag har tänkt att bryta av så låter jag det vara så, och ibland tänker jag att jag nog har gett honom signaler för att bryta av och låter det vara så då. MEN nu är det så att jag inte kan fortsätta med det i och med att Mackan då blir osäker och tar för sig lite väl mycket av bestämmandet, så nu skall jag bli duktigare på att tala om var skåpet skall stå. Likaså gäller det när jag skall gå över från skritt till trav eller galopp, då måste jag kräva en mer direkt reaktion och inte låta Mackan sega några extra steg för att därefter komma fram i en medioker gångart utan energi. Vid ett tillfälle så blev jag faktiskt lite irriterad på att han inte lyssnade tillräckligt och då gjorde jag halt, ryggade några steg för att därefter komma fram i trav igen. HOPPSAN! Vilken skillnad det blev! Det var ungefär som om Mackan tänkte att det nog var bäst att göra som matte säger. Sant. Nu skall jag bara vara flitig och arbeta med det här så att det sitter i ryggmärgen vid varje ridpass.

Förutom ovanstående så skall jag ju självklart hålla koll på både axlar, händer, rygg och mage under tiden som jag tänker på allt annat som skall klaffa. Inte helt lätt..

 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Hög
Tid (i minuter): 60

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s