Inget bra alls.. :(

Ställde klockan tidigt och åkte till stallet tidigt på morgonen. Amanda var gullig som följde med både som sällskap och som hjälp, men hon var nog mer död än levande när hennes klocka ringde på morgonen. Resan ner till Helsingborg gick bra och det tog ca 2,5 timma att åka dit. När vi kom fram så fick vi ett fantastiskt trevligt bemötande av alla vi mötte. 

 

Veterinär Johan Lenz kände igenom Mackan och gjorde en sedvanlig veterinärkoll inklusive böjning. Han hittade inget som visade något konstigt alls, vilket i och för sig var skönt. Efter böjprov så fick jag longera Mackan i båda varven – inte heller då visade han något. Jag fick då skritta fram och tillbaka på löpargången igen och när jag hade gjort det så frågade jag Johan om han noterade högerbogen, vilket han då inte hade gjort. Amanda och jag tittade på varandra med undrande min. Hur kan man INTE se att Mackan rör högerbogen annorunda?? Eftersom man måste se Mackan från sidan i skritten för att se ordentligt så bad jag Johan att gå med mig när Amanda ledde Mackan. Jag förklarade då skillnaden mellan höger- och vänsterbog och skillnaden som jag upplever. Då tror jag att Johan förstod, för efter det fick vi gå in i en annan byggnad där han ville se Mackan på hårt underlag i skritt och trav på volt. Efter det så hämtade Johan godis och stretchade Mackan först åt höger och försökte därefter åt vänster, men då kunde Mackan inte lyfta huvudet och inte heller böja sig åt vänster. Precis som när jag stretchade honom på stallgången för ett antal veckor sedan då han försökte lägga sig ner! Den här gången så sviktade han bara lite i vänster framben och jag fick då order om att promenera med honom lite för att se om det släppte, vilket det så småningom också gjorde. Både Johan och Lars Jeppson stod och tittade när det hände och de har aldrig tidigare sett en sådan tydlig reaktion så snabbt. Efter det här så var det raka spåret in i röntgenrummet där man röntgade hela halsen från öronen ner till bogen. Johan tittade på plåtarna och bad oss därefter att gå in i ett annat undersökningsrum där han skulle ultraljuda halsen. Mackan blev rakad på båda sidorna och ser just nu mindre tjusig ut.. Johan konstaterade att Mackan hade förträngningar i några facettleder i halsen och behandlade dem med kortison – tre sprutor i vardera sida. Efter sprutorna så fick vi ställa ut Mackan i en dagbox och invänta Johan som skulle förklara allt för oss.

 

Johan tog med mig in i ett rum där det stod ett helt skelett och han visade hur halskotorna ser ut och hur nerverna går ut till berörda områden. Han visade också röntgenbilderna och förklarade för mig hur det såg ut i Mackans hals och hur det påverkade bogen. Jag kunde tydligt se att det var trångt för nervtrådarna i tre av kotorna – de kotorna som Johan hade sprutat. Förhoppningsvis svarar Mackan bra på behandligen och får då en bättre rörlighet i bogen. Om han inte svarar bra på behandlingen så kommer problemet med bogen att kvarstå, men förhoppningsvis så blir läget status quo och jag kan fortsätta rida. I värsta fall så svarar han inte på behandlingen och blir sämre, vilket kan innebära att han kan bli farlig att rida om det blir så att han får svårt att hålla sig på benen. Då har det värsta inträffat och jag vill helst inte tänka på det scenariot..

 

Nu blir det skritt vid hand i 5 dagar, därefter lättare ridning i 10 dagar och därefter återgång till normal ridning. Telefonkontakt om ca 6 veckor för uppföljning. Jag skall undvika att ställa/böja honom kraftigt och dessutom hålla koll på han han rör sig. Jag funderar på ”lättare ridning” – det är nog det jag mest ägnar mig åt skulle jag tro.

 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s