Vågar knappt rida..

Den senaste veckan har jag fortsatt att promenera med Mackan samtidigt som tankarna har farit runt i mitt huvud. Tankarna om han förutom problemet med halskotorna också har något annat som kanske sitter i bakkärran och som påverkar benställningen, muskelavsaknaden bak, hans benägenhet att bli lite framtung mm. Det är så många olika saker som tyder på att det borde vara något mer än halsen som spökar.

För att få lite klarhet så ringde jag ner till Helsingborg och fick prata med veterinären, men han dissade mina tankar totalt. Han menade att det var just avsaknaden av muskler och fett i halsen som utgjorde problemet. Hur kan han säga det utan att ens ha undersöka saken närmare? När jag berättade om att jag ev ville åka ner och få Jeppson att gå igenom hästen så sa han att det i så fall var bättre att kombinera det med ett eventuellt återbesök. Kan i och för sig vara klokt, men nu hör det till saken att jag knappt vågar sätta igång Mackan igen eftersom jag är rädd att han blir sämre igen om det är något bak som spökar. Har hört mig för med andra hästmänniskor och det lutar åt att jag försöker boka en tid på Husaby för att få en second opinion. Jag har surfat runt på Internet i många timmar nu och förstår att det faktiskt kan vara så att man lätt missar t ex problem i knälederna, vilket i sin tur kan ge rörelsestörningar i bogarna. 

Jag har suttit och läst mina gamla inlägg här på Hippson och det jag kan hitta är att rörelsestörningen i bogen uppkom förra sommaren. Efter det har jag haft flera olika människor som har tittat på honom men ingen har kunnat säga vad det är. Förra vintern uppstod märkligheten med att Mackan står väldigt mycket inunder sig, alltså över väldigt lite yta. Hovslagaren hade en teori om att det var för att avlasta t ex strålen fram, men det fanns ingen annat som tydde på att det skulle vara så. Symptomen är många och jag har svårt att acceptera att allt kommer från halskotorna.

Nu är det väl så att jag måste kravla mig upp på hästen och sätta igång honom, för jag kan väl inte vänta hur länge som helst. Han fick ju en extra vecka med promenader i och med att han tappade en sko och jag fick ryggskott, men nu är min rygg fixad och då finns det liksom inget som hindrar mig från att rida. Bortsett från min oro då..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen