Jaha, då hänger jag tillbaka sadeln.. :(

Lika roligt som det var i går, lika tråkigt var det i dag. Att det sällan kan vara helt bra längre än ett kort ögonblick. Just i dag känns det som om jag snart ger upp..

Eftersom veterinärerna sällan kollar muskelstatusen på hästarna och Mackans rörelsestörning finns kvar så valde jag att åka till Stefan Andreasson (igen), med förhoppningen om att han skulle kunna ha svar på mina frågor. Vid tidigare besök så har det varit chockvågor, lite trix och ridning nästan direkt, men inte i dag. Stefan konstaterade att Mackan hade en rejäl bristning på den muskel som för frambenet framåt. Det är den muskeln som fäster någonstans på insidan frambenet och går hela vägen upp till nacken och vars huvuduppgift är att sänka huvud och hals och att föra frambenet framåt. Muskelbrisningen sitter långt ner, nästan där den fäster, och jag fick känna själv hur gropigt och trådigt det kändes. Mackan fick chockvågsbehandling och jag fick instruktioner hur jag skall massera området varje dag. Jag skall typ in och gräva runt med fingrarna 3-4 minuter och behandla med liniment varje dag. Köpte med mig Schaettes starka liniment eftersom det sägs vara bäst. Om 14 dagar ha jag återbesök på Husaby hästklinik och om tre veckor har jag återbesök hos Stefan, och jag skall inte rida innan dess så nya sadeln får väl hänga på sin krok ett tag. Fy så trist!

Köpte med mig någon sorts vitaminkur som de trodde kunde vara bra för Mackans sargade mule. Jag brukar badda med kortison, men det verkar inte hjälpa i längden och eftersom jag själv tror på att mycket kommer från obalans från insidan så testar jag det här.Det blir väl knappast sämre.. Det är bara jag som blir fattigare..

Lev väl!

3.jpg (435×755)

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s