I går fick Mackan stå i och med att jag var och fixade frisyren och blev rätt sen. I dag var det nya tag och jag red även om jag var rätt sen till stallet, och i dag fick jag glädjande nog sällskap i paddocken. Kul att se en människa i stallet på kvällstid – det är inte så ofta nu för tiden.
Det var en fantastisk kväll och underlaget i paddocken är riktigt bra nu, så jag red ute istället för inne. Trodde nog att Mackan skulle vara lite mer taggad, men han var mer som tjuren Ferdinand i dag. Skrittade ca 15 minuter innan det var dags för traven. Första varven i trav så fick Mackan bara jogga på utan krav på vare sig det ena eller det andra. I de andra varven så red jag mer som vanligt med lite tempoväxlingar och övergångar för att få in bakbenen och få honom lite lyhörd. Passade på att göra ett par galoppfattningar i varje varv också. Kul! I skritten mellan travintervallerna så gjorde jag skänkelvikningar, lite öppna samt vändningar på liten fyrkant med bakbenen på (i stort sett) samma ställe.
Ibland känns han riktig fin och luftig i steget, men ibland kan han också kännas lite framtung, markbunden och stum. Vet inte riktigt vad det beror på, men jag tänker att det kanske har att göra med avsaknad av styrka bak. Får jobba mer med klättningen på helgerna. Tusan också att det är så mörkt på kvällarna nu! Jag ser verkligen fram emot lite ljusare kvällar till våren, så att det går att rida ut precis när som helst. Underbart! Visst kan jag rida ut även i mörkret med pannlampa, men jag tycker att det känns lite riskabelt i och med att jag är ensam och att det dessutom traskar omkring vildsvin i buskarna runt omkring lite här och där. Jag vågar inte riskera att det händer något och jag åker av, för då finns väl risken att jag aldrig kommer upp i sadeln igen.
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
