Trav i 4 x 2 minuter = svett..

I går fick Mackan stå i och med att jag var och fixade frisyren och blev rätt sen. I dag var det nya tag och jag red även om jag var rätt sen till stallet, och i dag fick jag glädjande nog sällskap i paddocken. Kul att se en människa i stallet på kvällstid – det är inte så ofta nu för tiden.

Det var en fantastisk kväll och underlaget i paddocken är riktigt bra nu, så jag red ute istället för inne. Trodde nog att Mackan skulle vara lite mer taggad, men han var mer som tjuren Ferdinand i dag. Skrittade ca 15 minuter innan det var dags för traven. Första varven i trav så fick Mackan bara jogga på utan krav på vare sig det ena eller det andra. I de andra varven så red jag mer som vanligt med lite tempoväxlingar och övergångar för att få in bakbenen och få honom lite lyhörd. Passade på att göra ett par galoppfattningar i varje varv också. Kul! I skritten mellan travintervallerna så gjorde jag skänkelvikningar, lite öppna samt vändningar på liten fyrkant med bakbenen på (i stort sett) samma ställe. 

Ibland känns han riktig fin och luftig i steget, men ibland kan han också kännas lite framtung, markbunden och stum. Vet inte riktigt vad det beror på, men jag tänker att det kanske har att göra med avsaknad av styrka bak. Får jobba mer med klättningen på helgerna. Tusan också att det är så mörkt på kvällarna nu! Jag ser verkligen fram emot lite ljusare kvällar till våren, så att det går att rida ut precis när som helst. Underbart! Visst kan jag rida ut även i mörkret med pannlampa, men jag tycker att det känns lite riskabelt i och med att jag är ensam och att det dessutom traskar omkring vildsvin i buskarna runt omkring lite här och där. Jag vågar inte riskera att det händer något och jag åker av, för då finns väl risken att jag aldrig kommer upp i sadeln igen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen