Ingen synlig skada på senan :D

Förra måndagen kom Vivvi med värmekameran igen för att se om Mackan fortfarande var varm i höger fram – och det var han. Typiskt nog hade hästarna brallat som tusan i hagen dagen innan och jag kunde själv känna värme och hade egentligen inte behövt värmekameran då. Ja, ja, lika bra att titta med den också för att se om det såg ännu värre ut än vad det gjorde veckan innan. I och med att det inte var någon förändring så bokade jag en tid på Kungsbacka hästklinik för ett ultraljud. 

I går var jag där och var väl lite inställd på att det skulle vara någon sorts påverkan på senan, men till min glädje så kunde Titti inte se något alls med ultraljudet. Det har mest troligt handlat om en övertöjning av senan med en påföljande blödning och nu är det bara att sätta igång honom igen efter tre veckor utan ridning. 

I förra veckan hade jag hovslagaren ute för att sko Mackan, men han ville vänta tills efter ultraljudet för att säkert veta vilken typ av skoning Mackan behövde om det skulle visa sig vara en skada på senan och i dag var det dags för skoning. (Det var inte min ordinarie hovslagare Kjell i dag eftersom Mackan behövde skos när Kjell var på semester.) När skorna skulle slås på så hörde jag ”nu ångrar jag att jag lät mig övertalas att sko…” Det lät ju inte så bra. Hovslagaren förklarade att Mackans hovar är svåra att spika i i och med att han har så tunna väggar och att Mackan ryckte till ordentligt när han slog i en söm, så den fick han dra ut igen. Nu är det bara att hålla tummarna, för Mackan var varm i tre hovar och hade puls efter skoningen… Typiskt. (Den här hovslagaren är väldigt kompetent och noggrann och har skott Mackan tidigare men då tagit hjälp av Kjell, som fick överta det svåra uppdraget att sko min häst.) 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s