Nu är det snart en vecka sedan som Vivi tittade på Mackan med värmekameran och tejpade honom. Första natten med paddar och lindor sysselsatte nog Mackan riktigt bra, för när jag kom dagen efter så stod han så fint i hagen med båda lindorna på men med bara en padd. Kraken hade lyckats dra ut den ena padden trots att jag inte hade lindat särskilt löst. Det var flera hål i padden så han hade nog fått jobba en del för att få ut den och därefter trampa ner den i spånet i boxen.
Under veckan så har jag endast gått några promenader med honom – oftast har jag fått jobba en del för att han skall hålla sig i skinnet. Vid ett tillfälle var han halvvägs nere i en åker och det är väl inte världens bästa underlag för en överansträngd sena. Jag lär nog ha en hel del häst att sitta på när jag skall rida nästa gång… Egentligen borde jag ha gått många långa promenader med honom, men både jobb, väder och annat har gjort att det tyvärr inte har kunnat bli så. Nu skall de fixa paddocken i veckan och då kanske det kan bli ett bra underlag att både gå och rida på. (Manegen blir djup på vissa ställen och kompakt på andra ställen och paddocken är i dagsläget katastrofal, så variationen är begränsad.)
I början av veckan som kommer så tar vi en ny titt med värmekameran och ser om det är någon förbättring. Jag ringde Kungsbacka hästklinik tidigare i förra veckan för att rådfråga och de tyckte att jag skulle fortsätta som jag gjorde, med lindor och promenader, titta med värmekameran igen och ta kontakt med dem om det inte blir bättre. Hoppas, hoppas, hoppas att värmen lägger sig och att jag kan ta tag i träning mm snart.
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen
