Då var den här. Min motivationssvacka. Men det kanske inte är så konstigt trots allt. Det är mörkt och kallt och jag fryser om både fingrar och tår, vilket kan bero på att jag (återigen) har missat att införskaffa bra vinterkläder. Helt klart finns det andra faktorer som också påverkar mig, men de tänker jag inte gå in på här (för då blir jag obekväm för vissa). Trots att jag har Mackan på ett av de bästa stall jag har stått i så får jag ibland för mig att jag skall leta efter något som är ännu bättre, men så tar jag mitt förnuft till fånga och inser att vi nog har det så bra som vi kan ha det. DOCK är det önskvärt med lite mer ordning i stallet emellanåt. Vissa kvällar är det flera hundar i stallet och när en eller flera av dem börjar skälla så ser jag rött. Skall det verkligen vara så svårt att få tyst på hunden/hundarna? Ta inte med hunden in i stallet om den nödvändigtvis måste skälla titt som tätt. När jag växte upp så fick jag lära mig att det skulle vara lugn och ro i stallet eftersom det var hästarnas hem och att de inte kan välja miljön själva. Emellanåt är det allt annat än lugn och ro…
Om man mockar, varför kan man då inte tömma kärran och ställa den utanför stallet? Varför måste man låta kärran stå kvar inne i stallet – på stallgången? Ibland står det flera kärror parkerade samtidigt lite här och där och om jag inte tänker helt fel så är det faktiskt en säkerhetsrisk med massa onödig skit i stallgången. Varför låter man sin häst stå med sadel och skydd på stallgången samtidigt som man går ut och röker/fikar? Den grejen har jag aldrig heller förstått. Dels fattar jag inte vitsen med det, dels är hästen i vägen för alla andra som måste passera med häst eller skottkärra. Alla som är i stallet är väldigt gulliga och rara och det är en bra stämning, men nu skiljer jag på sak och person.
Ofta är det många träningar i manegen, vilket gör att det blir sämre för alla som skall rida. Ja, jag vet att man kan samsas om utrymmet och att alla kan få plats, men man vill ju inte gärna vara i vägen för den som tränar. Ofta leder det då till att de som inte tränar försöker hålla sig på en yta som är 20×40, vilket blir lite trångt om man är flera stycken samtidigt och det blir mest att motionera sin häst. Snart är det ljusare på kvällarna och då blir det lättare att sprida ut sig på anläggningen och i naturen och det ser jag verkligen fram emot.
Så! Nu har bitchen talat och snart är motivationssvackan över.