”Jag tycker att du är modig…”

Äntligen fredag! Jag har ett av världens roliga jobb men det är aldrig fel med helg. 🙂

Planen i dag var att rida i paddocken och testa lite om traven och galoppen fungerade, men det blev en uteritt tillsammans med ett par andra i stallet. Eller rättare sagt så var vi tre när vi gick iväg och två när vi kom tillbaka. Det var en yngre ryttare som valde att vända tillbaka i och med att hon kände sig väldigt osäker när hästen var lite väl taggad. Jag misstänker att det var Mackan som var en bidragande faktor till att hennes häst höll på som den gjorde… Mackan hade nämligen hur mycket energi som helst i dag. Oftast så brukar han inte bry sig om han går sist, först eller mitt emellan när vi rider ut, men i dag var det annorlunda. I dag gick han sist och han galopperade då på stället, gick lite krabbgång, hoppade och studsade rent allmänt, vilket jag tror bidrog till att den andra hästen också blev lite ”på tårna”. Efter det att vi bara var två kvar så red jag upp jämsides med den andra ryttaren och då lugnade sig Mackan lite, men han kunde inte slappna av helt och faktiskt skritta. De andra, ryttaren och medföljande fotgängare, tyckte att han hade bra förutsättningar för både piaff och passage! De tyckte till och med att jag borde testat galoppiruetter på vägen eftersom Mackan kunde samla sig så. Till slut kunde Mackan till och med skritta – han orkade nog inte gå i samlad trav längre. 😉

Efter nästan en timmas skritt kom vi tillbaka till stallet och när Mackan var tillbaka i sin box och alla grejer inplockade så frågade jag den unga tjejen hur det hade gått för henne efter det att hon hade lämnat oss och gått tillbaka till paddocken,  och hon svarade då att det hade gått rätt så bra. Väl inne i paddocken så hade både häst och ryttare lugnat ner sig. Hon sa dessutom att hon tyckte att jag var modig som vågade fortsätta rida på Mackan när han höll på så som han gjorde, och jag förklarade då att jag nog inte är modig men att jag känner min häst ganska väl efter alla dessa år och att han brukar hålla sig på mattan. Faktum är att det känns lite smickrande att kallas för modig av en ung tjej! Nöjd med det så skall jag slappa lite i soffan så här en fredagskväll och smutta lite på mitt vin. 😀

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s