Nya utmaningar!

I går var jag hos sjukgymnasten på Orthocenter Rehab för att få hjälp med övningar som förhoppningsvis skall bidra till att jag får bättre fungerande ljumskar. Många övningar blev det! En pilatesboll och två rejäla gummiband (och tid) är vad som krävs och nu måste jag bli disciplinerad och göra alla övningar varannan dag (så som han rekommenderar). Utöver träningen så skall jag stretcha varje dag och då gärna minst tre gånger per dag och jag kan ju erkänna att det går så där med det…

I går red jag i paddocken och med det superroliga ridpasset i bagaget från dagen innan så tänkte jag att jag nog skulle försöka mig på lite sluta, som grädde på moset, men det blev väl inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag var nära på att få sällskap av en tjej som skulle longera sin häst i och med att det skulle komma några och provrida den. Jag sa faktiskt att jag inte ville att hon skulle longera när jag red eftersom Mackan i det här läget var avspänd och samarbetsvillig. En rusande och eventuellt bockande häst som sällskap kunde jag vara utan. De fick ta en promenad tills dess att jag skulle skritta av. Så kan det bli. Vänstergaloppen fungerade fint men när jag skulle fatta höger galopp så började han protestera och i samma veva kom tjejen som ville longera tillbaka (på utsatt tid) så jag valde att inte fortsätta. Så kan det också bli.

I dag gjorde jag som Ammie rekommenderade – jag backade tillbaka och red lite mer som jag gjorde i helgen då när han fungerade bra: mycket trav, stora volter, serpentiner, skänkelvikningar och lite galopp. I dag fattade jag galoppen på rakt spår och då verkade det inte vara några problem, men när jag kom till kortsidan och det blev böjt spår så upplevde jag att han kröp ihop. I traven fick jag hjälpa honom rätt mycket med både takt och balans på volterna, men när jag gjorde det så kändes han riktigt bra. I morgon blir det en vilodag så får jag se hur han känns på torsdag.

I dag gjorde jag också hela träningsprogrammet som jag fick av sjukgymnasten och jag lär säkert få träningsvärken from hell. Herrejösses! Det absolut jobbigaste var pilatesbollen. Tänk ”plankan”, fast med raka armar och underbenen på pilatesbollen, och i det läget lyfta rumpan upp mot taket med raka ben. Fattar du? Bara det att komma upp med benen på pilatesbollen är ju ett helt företag! Tänk en osmidig 54-åring, 182 cm lång och med en rumpa som väger en del – inte plättlätt att kravla sig upp på pilatesbollen och hamna i rätt läge. Skam den som ger sig! Jag kan tänka mig att hela kroppen får sin beskärda del i den här övningen eftersom varenda liten muskel hela vägen från pannan till tårna får spännas för att benen skall stanna kvar på pilatesbollen och att övningen skall kunna genomföras. Om sanningen skall fram så får jag  faktiskt inte upp rumpan mot taket, så jag kör den enklare varianten till en början: dra in knäna mot magen istället för att lyfta rumpan. Jag tänker att det får bli den här varianten tills dess att jag känner mig stark nog att lyfta min egen rumpa. 🙂 Så kan det också bli!

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen