Ibland är jag så nöjd med mig själv… ;)

…framför allt när jag kommer hem från stallet sent på kvällen OCH fixar 45 minuters sjukgymnastik. Det är banne mig inget plättlätt program han har satt ihop till mig, min sjukgymnast på Ortho Center Rehab. Hela kroppen får sig en rejäl omgång och det absolut värsta och jobbigaste av allt är övningen med pilatesbollen. Om inte det här kommer att minska dallret på min kropp då vet jag inte vad som kan göra det! (Övningarna skall göras varannan dag, och för det mesta lyckas jag med det.)

För att komplettera träningen så brukar jag använda stabiliseringsrullen som jag köpte i samband med Birte Vogelius föreläsning som ORF hade för ett par år sedan. Den rullen är verkligen super! Förutom att stabilisera ryggen med så är den också bra att använda när man behöver mjuka upp bröstryggen och stretcha höftböjarna. De gånger jag kommer ihåg så försöker jag dessutom att tänka på att ha en ”atletisk hållning” (Birthe) även när jag kör bil/åker buss/sitter på jobbet. Birthe berättade att ju oftare vi intar vår atletiska hållning desto lättare blir det att automatisera den, vilket har sina fördelar när vi skall sitta i sadeln och se snygga ut. 😉

Dagens ridpass innebar inte mycket mer än skritt, men inte vilken skritt som helst: ökad skritt, mellanskritt och samlad skritt. Jag skrittade bort på galoppbanan och upp för backarna så att det skulle bli lite klättring också och på hemvägen fokuserade jag på takten och försökte ha samma takt oavsett vilken skritt jag red i. Det gick riktigt bra! 🙂 Den senaste tiden har jag fokuserat väldigt mycket på takten, men det kan bero på att jag inte kan tänka ”gul bil” hela tiden – då är det bättre att räkna 1-2-3-4-1-2-3-4 och så vidare. Det är dessutom riktigt roligt när det funkar.

Kommande dagar lär nog bli ridfria dagar i och med att både jag och Mackan skall få behandling av kiropraktor. Hoppas att det gör oss mjuka och fina! 😉

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen