”Skall du rida?” Den frågan får jag i princip varje dag i stallet och jag förstår egentligen inte varför folk vill veta om jag skall rida. Spelar det någon roll om jag skall rida eller inte? Förmodligen är det så att det är ett initiativ till kallprat, men ett ganska löjligt sådant.
Ett annat snack som kan irritera mig är när jag rider min häst och någon annan ryttare börjar diskutera sin häst och sin ridning med mig. Är jag ens intresserad? Nej. Om jag är intresserad så frågar jag. Oftast har jag fullt upp med min egen ridning och försöker få den så bra som möjligt – i den mån det går. 😉 Målsättningen är att jag och min häst skall hamna i samma bubbla, så låt mig rida i fred och stör mig inte.
Tips från ”coachen” undanber jag mig också, för om jag vill ha hjälp så frågar jag min tränare eftersom det är den enda i stallet som jag har som förebild. Vi andra försöker så gott det går med varierande resultat. 😉
Ibland tänker jag att det hade varit skönt att stå i ett litet stall med 6-8 hästar, men samtidigt är det faktiskt riktigt roligt med alla dessa olika människor. Jag kan komma på mig själv med att göra miner (när ingen ser) om det är så att jag hör något som jag tycker är riktigt löjligt. Precis som ett barn blir jag då. Kan tyvärr inte återge exempel här i rätt tonfall, för det är oftast tonfallet hos folk som får mig att reagera. Framför allt när man pratar med sin häst eller sin hund som om den vore ett spädbarn. Löjligt.
Nu skall jag ta tag i dagen och hoppas att jag träffar många roliga människor så att jag kan får gymnastisera mitt ansikte i dag med. 😉
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen
dressyrbitchen 