Programridning med bra känsla :D

En av fördelarna med att ha flyttat Mackan är att det ständigt är bra aktiviteter på anläggningen och i dag var det programridning som stod på schemat. Hade anmält mig till LA3 och tänkte att det fick bära eller brista i och med att jag inte har tränat på ”riktigt” på flera veckor. Faktum är att jag ändrade helt på upplägget med framridningen i dag och tänkte bara framåt i ett friskt tempo större delen av tiden. Det var bara i slutet av framridningen som jag gjorde några övergångar och skänkelvikningar för att checka av. Tanken var att rida utan sporrar fast med spö i och med att Mackan har en hårlös fläck på vänster sida nästan precis där sporren kommer (och jag har inte hunnit köpa sporrskydd ännu) men när jag kom in i manegen så blev Mackan lite segare. Strax före min utsatta starttid bad jag min stallkamrat hämta mina sporrar. Vilken skillnad det blev när de kom på! En lätt knack med skänkeln och hästen var igång! Plopp så hamnade både bakben och resten av Mackans kropp på plats! Till och med jag hamnade rätt: djupare i sadeln och bättre placering med skänkeln. Jag hade en bra känsla i princip hela programmet igenom och jag kände att jag  kunde RIDA på ett annat sätt än när jag tävlat de senaste gångerna. OK, det är skillnad på tävling och programridning, men det är själva känslan jag är ute efter och den hittade jag i dag. Mackan skötte sig fint och gjorde som jag bad honom men jag missade att rida vid ett par tillfällen. T ex glömde jag att fånga upp Mackan efter mellangaloppen på sista diagonalen och höll nästan på att hamna rakt in i sargen. Oj, så det kan bli! 🙂 Lyckades rida ihop många 7:or och 8:or i dag! Fick en 7:a på framåtbjudningen, vilket jag är riktigt nöjd med. Skritten och mellantraven behöver vi träna mer på, men det visste jag ju redan. 😉

I love my horse! ❤

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen