Centrerad ridning 2.

I dag var det dags för min andra träning i centrerad ridning och det första jag såg när jag slog av alarmet på mobilen i morse var en notis om att det var blixthalka på vägarna runtomkring. Typiskt! I ett första skede tänkte jag ringa återbud men ganska snart bestämde jag mig för att ändå åka till stallet och se om det gick att åka iväg – och det gjorde det! 🙂

Dagens träning började med en kort repetition av vad vi gjorde förra gången: rör på tårna, slappna av i vristerna och rör dem, slappna av i vaderna och i låren, växla mellan att svanka och kuta med ryggen (inklusive att samtidigt rulla bäckenet och växla mellan att sitta på ”klockan 12 och klockan 6” – dvs rôven eller musen 😉 ). Det här fick jag göra under tiden som Mackan fick skritta på långa tyglar och eftersom jag brukar skritta fram i minst 10 minuter så passar det bra att känna av kroppen så här även hemma. Yvonne ”drog” även i dag i mina ben och det var precis lika skönt som sist. OK, det är inte heeeelt skönt i och med att jag har problem med höftlederna, men det är skönt när det är klart. 🙂  Benen känns mycket längre och tyngre efteråt!

Jag fick rulla med axlarna och hålla händerna still, jag fick klämma på mina axelmuskler en liten stund för att känna hur det kändes efteråt och jag fick röra mina skuldror i en fyrkant: uppåt, utåt, nedåt, och inåt. Först i en större rörelse och därefter i en mindre rörelse. Det märkliga var att mina skulderblad inte var liksidiga! Undrar vad det kan bero på? (Som tur är skall jag till osteopaten i morgon för att få en ny omgång chockvågor + en genomgång av kroppen…)

När kroppen var checkad skulle jag rida på en liten fyrkant och flytta Mackan för ytter överskänkel, alltså låret, genom att lägga ett litet tryck med den. Väldigt intressant att min häst lyssnade så bra på det! Här har jag suttit år ut och år in med näst intill brutala hjälper när det kunde ha räckt med att trycka lite lätt med låret!? Varför har jag aldrig fått lära mig det tidigare? Kanske redan på ridskolan som barn? Tänk att jag skulle hinna fylla 55 år innan jag fick komma till den här insikten. Stackars häst. Hjälpgivningen fungerade bättre i skritten än i traven, för när jag skulle testa att rida skänkelvikning i trav för samma hjälper så blev det direkt svårare. Då struntade Mackan typ i vad jag bad honom om – i alla fall till en början. Det här fick bli min läxa: att få min häst mer alert för det jag ber honom om att göra. Flyttar han inte undan för skänkeln i ett första skede så skall jag förstärka med underskänkeln, och om inte det heller fungerar så kan jag lägga till spöet på bogen/bakom skänkeln. Vid ett par tillfällen så fungerade det rätt bra men målsättningen är att han alltid skall lyssna på lätta hjälper.

Vi hann med lite galopp också och då med badbollen i åtanke. 😉 Rulla med, rulla med, rulla med… Jag hade inte riktigt koll på Yvonnes förklaring om badbollen sist, så jag gjorde mig en egen variant som fungerade den också. 🙂

Just det! Jag skulle ju komma ihåg att andas också!

I galoppfattningen så såg Yvonne att jag drog åt mig vänster hand vilket bidrog till att fattningen inte blev så bra som den skulle kunna bli och därför skall jag tänka på att lätta i den – kanske inte bara i fattningarna utan över lag? I och med att Mackan emellanåt lägger tungan på vänstersidan och låser fast bettet så har jag tidigare tyvärr hamnat i en dragkamp, men jag upplever att det är betydligt mer sällan nu än tidigare. I galoppen fick jag prova att växla mellan att rulla på en liten badboll och att rulla på en stor badboll – kortare steg och längre steg. Även om jag tidigare har kunnat ta in Mackan på en liten volt i samlad galopp så har jag inte använt den här tekniken, så det gick väl sådär med det i dag. Det får vi också träna mer på hemma. 🙂

Kom ihåg att andas!

Tiden går fort när man har roligt och tiden sprang iväg även i dag, så rätt var det var så var det dags att avrunda dagens träning och åka hemåt. Den här träningen var mer utmanande för hjärnan av någon anledning, så jag hoppas att jag kommer ihåg allt rätt. Att det kan vara så himla svårt att koordinera kroppen, tänka och andas samtidigt!

Andas!

breath

(Bild hämtad från http://thereselogdahl.com/andas-ratt/)

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s